Minns ni när båtarna på Medelhavet var huvudnyhet nästan dagligen i våra största medier? Minns ni engagemanget det väckte hos människor? Minns ni treårige Alan Kurdi? Fyra år har gått och nästan allt har förändrats – utom situationen för människorna som är på flykt.

För samtidigt som Sverigedemokraterna skjutit i höjden i opinionsmätningarna och som de etablerade partierna rört sig i en fast riktning högerut är världens flyktingläger överfulla av svältande, lidande, deprimerade och desperata människor. När Sverige och många andra länder stängt gränserna, samtidigt som media sedan länge vänt bort blicken och satt fokus på något annat, något som passar opinionen bättre, så försöker människor fortfarande ta sig över Medelhavet i livsfarliga gummibåtar.

Sverige, ett land som ofta benämnts som en humanitär stormakt, har nästan helt vänt dessa människor ryggen och sånt vi helt naturligt pratade om för fyra år sedan är i dag nästan något skamfyllt ute i stugorna.

Vår migrationsreporter Hanna Strid gör vad hon kan för att belysa situationen. I dag skriver hon om att minst 20 flyktingar drunknade när en båt sjönk utanför Lampedusas kust i helgen. Fem kroppar hittades under söndagen, varav alla var kvinnor.

Läs och sprid gärna den och andra texter på temat till dina vänner och bekanta. Vårt engagemang behövs!