Redan för ett decennium sedan väckte flera oroväckande tillbud i rymden oro. En miljon bitar skrot större än en centimeter som håller en hastighet på upp till 29 000 km/tim kan ställa till med stora skador på rymdstationer och aktiva satelliter.
Då, för tio år sen, kolliderade bland annat en amerikansk kommunikationssatellit med en död rysk militärsatellit och båda förvandlades till skrot. Redan då fick astronauter börja söka skydd när Internationella rymdstationen hotades av större föremål i omloppsbana.
Idag befinner sig 40 000 föremål i olika storlek i omloppsbana. Den europeiska rymdorganisationen ESA menar att var femte satellit riskerar att skadas eller förstöras av rymdskrot om tjugo år om utvecklingen fortsätter.
Sputnik
Den allra första satelliten, sovjetiska Sputnik, skickades upp för 62 år sen. Den föll långsamt ned mot jorden och brann upp efter ett par månader. Nu snurrar omkring 5000 satelliter runt jorden. Bara ett par tusen av dem är aktiva. Men det är svårt och dyrt att ta hand om allt.
Förslagen har varit många på lösningar och många lösningar är fantasifulla, sätta upp stora segel och skjuta ner skrotet med laser och harpuner till exempel.
Den svenska Rymdstyrelsens expert på rymdskrot säger till SVT att det mest rationella i ett första steg är att se till att skrotet inte ökar genom att ta hand om de största bitarna först.
– Det är sådan teknik man utvecklar och tänker använda sig av. Att skaffa sig förmåga att gå nära en satellit, gripa tag i den och skicka ner den i atmosfären där den brinner upp. Det som avgör om det blir av är den politiska viljan och finansiella möjligheterna, konstaterar han.
Europeisk städsatellit
Removedebris heter ett städprojekt inom EU. En satellit skickades upp för ett år sen för att genomföra experiment, bland annat testas mindre nät och en teknik för att puffa ut större föremål i yttre rymden. Att flytta stora objekt ur sin bana kräver mycket energi och svårigheten är att skicka med en satellit så mycket bränsle att det räcker.
Ett stort och växande problem är att satelliter byggs allt mindre robusta av ekonomiska skäl.
– Det är för att kunna bygga många och billigare satelliter. Men man är också väl medvetna om att det innebär att driftsäkerheten för satelliterna blir sämre, säger Johan Köhler till SVT.
Samtidigt pågår forskning kring hur man kan bygga satelliter och rymdfarkoster där man testar alla tänkbara material för att skapa säkrare satelliter. En liten skrotbit kan göra stor skada på Internationella rymdstationen och i värsta fall döda de människor som befinner sig där.
När astronauter befinner sig utanför stationen för att laga något är de i princip oskyddade. NASA forskar kring hur sådana uppgifter ska kunna utföras av robotar, men också de kommer att vara utsatta för stora risker.