FN:s klimatpanel varnar för att effekterna av klimatförändringen är värre än vad som tidigare visats. Havsnivån stiger kraftigt, isarna vid polerna smälter allt snabbare och livet i havet är under stark press.
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC fokuserar på något av det mest avgörande som finns för livet på jorden – vatten. Och läget är akut.
Hittills har oceanerna maskerat en stor del av våra utsläpp från fossila bränslen. Ungefär en tredjedel av koldioxiden och drygt 90 procent av den globala uppvärmningen har absorberats i vattenmassan och genom avsmältning av jordens frusna områden. Men det har satt djupa spår och frågan är hur länge till världshaven kan fortsätta att buffra våra utsläpp.
Enligt de ungefär 7 000 vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för IPCC:s rapport har viktiga ekosystem rubbats. Det beror bland annat på att koldioxiden har gjort haven surare. Samtidigt leder temperaturökningen till att skiktningen i havet förstärks, vilket minskar vattenomblandningen så att syrehalten och tillgången på näring sjunker. Det går i sin tur ut över livet i havet. Enligt rapporten är det mycket sannolikt att mängden marina organismer minskar med 15 procent under detta sekel.
– Samhällen som förlitar sig på fisk och skaldjur för sin näring kommer att få det svårare, säger IPCC:s Hans-Otto Pörtner när rapporten presenteras vid en presskonferens i Monaco.
Kraftig havshöjning
Rapporten slår tydligare än tidigare fast att havsnivån stiger kraftigt och i allt snabbare takt. Sedan början av 1900-talet har havsnivån i genomsnitt höjts med 16 centimeter och sedan 2006 har takten mer än fördubblats. Detta beror enligt rapporten på att avsmältningen vid polerna har ökat markant sedan 2007; den har trefaldigats vid Antarktis och fördubblats vid Grönland. Denna förändring betraktas som irreversibel, då det beräknas ta flera hundra eller tusen år för isen att återbildas.
– Klimatförändringen pågår och den är oåterkallelig. I och med att haven har värmts upp kan vi inte backa under överskådlig tid, säger IPCC:s Valérie Masson-Delamotte vid presskonferensen i Monaco.
Även om utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt förväntas havsnivån stiga 30–60 centimeter till år 2100, och sedan fortsätta att stiga i flera sekel därefter. Om utsläppen fortsätter i dagens takt beräknas havsnivån höjas med upp till 110 centimeter till 2100.
– Ungefär 680 miljoner människor lever nära kusten i dag. Många av dem kommer att påverkas av havshöjningen och de riskerar att drabbas av de extrema väderhändelser som vi ser ökar på grund av klimatförändringen, säger IPCC:s Hans-Otto Pörtner under presskonferensen.
För att sammanfatta kan man säga att viktiga ekosystem i haven har rubbats, havsytan stiger i allt högre takt när polernas isar smälter, syrehalten sjunker i kustnära områden, glaciärer smälter vilket påverkar dricksvattentillgången för miljontals människor och golfströmmen riskerar att försvagas.
Viss optimism
Men rapporten andas samtidigt viss optimism. Om utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt, i linje med Parisavtalet, kan de värsta effekterna lindras, även om till exempel havshöjningen och glaciärernas avsmältning förväntas pågå under lång tid framöver.
– Vi ser fantastiska anpassningar i ekosystem till de klimatförändringar som sker nu. Men de anpassningarna förutsätter att den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 grader, säger IPCC:s ordförande Hoesung Lee vid presskonferensen.
Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet
Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.
Om den globala uppvärmningen blir 1,5 grader väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.
Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.
2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.
Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24
TT