Omkring 100 miljoner kycklingar slaktas i Sverige varje år. Det är 3 kycklingar per sekund.

99 procent av de svenska kycklingarna hålls inomhus hela sina liv.

I ett stall kan 40 000 kycklingar leva tillsammans.

25 kycklingar får hållas per varje kvadratmeter golvyta.

5 veckor gamla är kycklingarna när de skickas till slakt. Under sin livstid ökar de i vikt från cirka 40 gram till 2 kilogram. Det är en ökning på 5 000 procent.

2018 fanns 213 företag som födde upp kycklingar för kött i Sverige, 126 av dem hade fler än tusen kycklingar. Det är relativt få företag, om man ser till att det finns flera tusen gårdar som håller värphöns. Dock har bara omkring 400 av dem fler än 350 hönsplatser.

0,85 procent av de slaktade kycklingarna 2017 kom från ekologisk produktion. Matfåglar som föds upp ekologiskt ska ha tillgång till utevistelse, men bara om de lever under sommaren. I den ekologiska produktionen hålls cirka 10 kycklingar per kvadratmeter och de får leva dubbelt så länge då de är av en ras som växer långsammare. 

Under 2018 åt varje svensk i snitt 22,1 kilogram kyckling.

Under de senaste tio åren har förbrukningen av kyckling ökat med 40 procent. Även produktionen i Sverige har ökat med 40 procent, och importen med 50 procent.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har den globala produktionen av matfågel ökat med 35 procent mellan 2008 och 2017. Ökningar har skett i alla världsdelar.

EU:s produktion av matfågel ökade med 4,7 procent under 2018. Polen, Storbritannien och Frankrike var de länder som födde upp flest kycklingar. Sverige låg på 14:e plats.

75 procent av den importerade kycklingen till EU under 2018 kom från Thailand och Brasilien.

24 291 ton slaktad kyckling exporterades från Sverige under 2018.

Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer den globala produktionen av kyckling öka med 17,7 procent mellan åren 2017 och 2027.

Källor: Jordbruksverket, Svensk fågel, OECD, FAO, Djurens rätt, Statistiska centralbyrån, Djurrättsalliansen