Temperaturen har de senaste dagarna närmat sig 40-strecket i bland annat Tyskland, Frankrike och Spanien. Blygsamt i jämförelse med den 50-gradiga hetta som drabbat norra Indien, men ändå anmärkningsvärt.

– Att det är så tidigt på säsongen gör det här ovanligt. Värmeböljor inträffar oftast i juli och augusti, säger Jon Jörpeland, meteorolog på SMHI.

I Sverige blir det betydligt svalare den här gången. Men allt talar för att värmeböljor kommer att bli vanligare även här när klimatkrisen accelererar. På Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har man analyserat vilka konsekvenser värmeböljor liknande den som drabbade stora delar av den europeiska kontinenten 2003 skulle kunna få i det svenska samhället.

Allvarligast är förstås de dödsfall som inträffar under perioder med kraftig värme, främst bland äldre och personer med vissa sjukdomar. Bara i Frankrike beräknas runt 15 000 människor ha dött i hettan 2003.

– Värmeböljor är den naturhändelse som påverkar människors hälsa mest. Vid översvämningar är vi oftast förskonade från dödsfall, där handlar det främst om ekonomiska skador, säger Cecilia Alfredsson, handläggare på MSB. 

Folkhälsomyndigheten har utarbetat råd till landsting och kommuner för hur man ska kunna hantera värmeböljor. Påfrestningarna på vården kan bli stora.

– Det är en svårighet att det inträffar på sommaren när personal har semester, säger Cecilia Alfredsson.

Kraftiga värmeböljor kan påverka många delar av samhället. Problem med elförsörjningen kan uppstå när transformatorer går sönder i heter och när kraftverk och serverhallar måste kylas ned. Solkruvor kan drabba tågtrafiken. Livsmedelsdistributionen kan påverkas om kylanläggningarna inte står pall för värmen.

– Värmeböljor kan få många effekter, konstaterar Cecilia Alfredsson.