Farr – Flyktinggruppernas riksråd – är en paraplyorganisation för enskilda och grupper som arbetar för att stärka asylrätten. De menar att myndigheternas åldersbedömningar sker på alldeles för lös grund och kräver åtgärder.
I början av april aviserade regeringen att en oberoende utredning ska göras av de åldersbedömningar genom röntgen som ensamkommande asylsökande barn utsätts för. Statens medicinsk-etiska råd, Läkaresällskapet och flera andra organisationer har länge krävt att åldersbedömningarna ska granskas. Rättsmedicinalverket (RMV) som utför undersökningar åt Migrationsverket, bland annat genom magnetröntgen av knäleden, har i en debattartikel i Läkartidningen erkänt att de ursprungliga beräkningarna av när knäleden mognar inte stämmer. Enligt den kurva som artikeln illustreras med är risken för att en pojke som är strax under 18 felaktigt bedöms som vuxen 20–25 procent. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2018 är risken att en 17-årig pojke felbedöms 21 procent och enligt den senast vetenskapligt publicerade studien (Mostad/Tamsen) är risken så hög som 41 procent för samma ålder.
Farr välkomnar utredningen men anser att det i ljuset av den senaste forskningen borde vara självklart att den nuvarande röntgenmetoden stoppas tills utredningen är klar. Likaså bör utvisningsbeslut för ungdomar som skrivits upp i ålder med denna metod omprövas.
Per den 31 december 2018 hade RMV skickat 10 871 åldersutlåtanden till Migrationsverket (se figur 1 nedan). I 3 597 av fallen vilade RMV:s bedömning uteslutande på magnetröntgen av knäled, det vill säga just den metod som ådragit sig mest vetenskaplig kritik. Så många som 685 ungdomar bedömdes som vuxna med omogen eller ej bedömbar knäled trots att RMV själva erkänt att knäleden mognar redan runt 18,5 års ålder i snitt och inte kring 22-28 års ålder som påståtts tidigare. Detta innebär att risken är mycket hög att ett stort antal minderåriga felaktigt har bedömts som vuxna.
Sannolikheten för att en asylsökande som skrivits upp i ålder ska beviljas asyl är endast 11 procent (se figur 2). Att RMV:s metod används som bevis får därför mycket allvarliga konsekvenser för den som felaktigt blivit åldersuppskriven.
Minderåriga riskerar att utvisas till krigshärjade länder utan att svenska myndigheter säkerställt ett ordnat mottagande. Alternativet är att fortsätta sin flykt vidare i Europa eller att tvingas leva som papperslös med stor risk för att bli utnyttjad. Detta är ett flagrant brott mot Barnkonventionen som blir svensk lag om mindre än ett år.
Effekten av rättsosäkerheten i åldersbedömningarna hade mildrats om Migrationsverket tagit intryck av den vetenskapliga kritiken och inte använt RMV:s utlåtande som enda bevis för åldern i sina åldersbedömningar. Som Farr tidigare påpekat ska Sverige enligt EU:s asylprocedurdirektiv tillämpa regeln om tvivelmålets fördel. Artikel 25 p. 5 stadgar att om medlemsstaterna efter en läkarundersökning fortfarande hyser tvivel när det gäller den sökandes ålder ska de utgå ifrån att sökanden är underårig. Asylprocedurdirektivet utgår dessutom från att en läkarundersökning genomförs, vilket bör syfta på en bredare undersökning än endast en röntgenundersökning.
Enligt uppgift från Migrationsverket saknas det i nuläget statistik över korrelationen mellan RMV:s utlåtande och Migrationsverkets beslut i åldersfrågan. Farr:s tidigare rapport och den granskning som SVT gjorde i januari 2018 indikerar dock att RMV:s utlåtande får en helt överordnad betydelse för Migrationsverkets åldersbedömningar. Id-handlingar och intyg från gode män, lärare och andra som känner ungdomen väl lämnas i de flesta fall helt utan avseende.
Farr anser att regeringen skyndsamt ska ge Migrationsverket i uppdrag att ta fram statistik som visar i vilken utsträckning verkets åldersbedömningar överensstämmer med RMV:s utlåtande. En hög sådan korrelation skulle bekräfta de misstankar som finns att Migrationsverket använder röntgen som enda bevis.
Sammanfattningsvis angående de medicinska åldersbedömningarna kräver Farr:
• Att regeringen överväger att stoppa åldersbedömningarna med nuvarande metod tills den aviserade utredningen är klar.
• Att den statliga utredningen inhämtar underlag från Migrationsverket om hur RMV:s utlåtande bedömts i förhållande till annan bevisning.
• Att utvisningsbeslut av ensamkommande ungdomar vars ålder ändrats från barn till vuxen beviljas omprövning med en presumtion att uppehållstillstånd beviljas som för ett barn.
• Att Migrationsverket i väntan på utredningen tar fram ett nytt rättsligt ställningstagande där det slås fast att bevisvärdet av RMV:s utlåtande ska anpassas efter den osäkerhet som nu råder om metodernas tillförlitlighet och med tillämpning av principen om tvivelsmålets fördel.
