I Moria, det ökända interneringslägret på den grekiska ön Lesbos, finns det plats för 3 000 personer. Men nu bor 12 000 personer här. Rekordmånga ankomster till de grekiska öarna har gjort situationen allt värre samtidigt som människor fortsätter fly från Syrien.
Psykisk ohälsa, barn som försöker begå självmord, matköer på flera timmar, stank från otillräckliga toaletter, sexuellt våld och bråk mellan olika grupperingar. Sådan har vardagen på de grekiska öarna varit i flera år nu. Politiska överenskommelser säger att de som anländer till öarna måste få sina asylskäl utredda här innan de kan transporteras till fastlandet. Undantag kan göras för de som anses särskilt sårbara.
När nu ankomsterna ökat har situationen förvärrats ytterligare, rapporterar den grekiska tidningen Ekathimerini. I slutet på augusti anlände 547 flyktingar och migranter till Lesbos på en och samma dag – så många har inte anlänt på en dag sedan 2015 och början av 2016. Den norgebaserade organisationen Aegean Boat Report rapporterar att 2986 ankomster har registrerats den senaste veckan, varav 62 procent av dem på Lesbos. Samos och Chios är de två öarna dit näst flest anländer.
I fredags anlände 410 personer till Lesbos, och de lokala myndigheterna har sagt att de inte längre klarar av att förse alla nyanlända med boende. 12 000 boende i Moria är lika med fyra gånger lägrets kapacitet, skriver Ekathimerini.
Ohållbart redan i fjol
När ett film-team från BBC förra året besökte Moria levde 7 000 personer här. Då var ankomsterna betydligt lägre än vad de nu är. Situationen var dock, som det tydligt syns i videon, ohållbar. En ung man berättar om familjer som börjar köa till frukosten klockan tre på natten. När film-teamet rör sig runt i lägret syns det tydligt hur tajt människor redan då levde här.
Krissituationer på andra, mindre öar har också uppstått de senaste månaderna. Den lilla ön Symi har sett fler ankomster än någonsin tidigare och borgmästaren Eleftherios Papakalodoukas har skickat ut ett nödrop på hjälp till regeringen i Aten om att evakuera minst 200 personer av de 400 som nu är strandade här, rapporterar tidningen Keep Talking Greece. Symi saknar helt anläggningar där de nyanlända kan tas omhand och få tak över huvudet. Sjukvård och mat saknas och i en intervju med Alpha TV säger borgmästaren att situationen är ”utanför kontroll”.
– Vi begär en omedelbar lösning för de berörda barnen, som nu sover på gatan, sa Symis borgmästare Eleftherios Papakalodoukas enligt Keep Talking Greece.
Sedan i juni i år har 1 500 personer anlänt till Symi, enligt officiella uppgifter som Ekathimerini tagit del av. Majoriteten av dem har transporterats till tidigare nämnda Lesbos, Chios och Samos för att registreras där istället. Det totala antalet flyktingar på de grekiska öarna är nu 28 000 personer, varav 12 000 lever i Moria på Lesbos.
Enligt personal från Läkare utan gränser som BBC intervjuade under sitt besök på ön i fjol var Moria redan då värre än eboladrabbade länder i Västafrika.
Fortsatt konflikt
Samtidigt som det är fler ankomster än på flera år till de grekiska öarna fortsätter kriget i Syrien. The Daily Sabah rapporterade nyligen om att 500 000 civila från den syriska gränsstaden Idlib snart kunde vara nära den turkiska gränsen. Turkiska Röda halvmånens chef, Kerem Kınık, underströk att numren inte skulle stanna vid 500 000 och att många civila i Idlib saknar skydd. Han menade även att detta inte bara kommer påverka Turkiet, utan även Europa. Turkiet har enligt Röda halvmånens chef fokuserat sin hjälp till den syriska sidan av gränsen, för att hindra att de når turkiskt mark.
Turkiet har under sommaren signalerat att man är trött på att vara värd för nära fyra miljoner syrier. Olagliga deportationer från bland annat Istanbul, tillbaka till just Idlib, har enligt organisationer som Human Rights Watch förekommit. Syrier har även tvingats lämna Istanbul och återvända till de regioner där de registrerats, utan hänsyn till familj eller arbete. Deadline för det sköts upp och är nu satt till 30 oktober.
EU-Turkietavtalet har också varit i blåsväder, framförallt den del av avtalet där Turkiet gått med på att ta tillbaka avvisade asylsökande från Grekland. Men i skrivande stund har ingen egentlig förändring skett. EU-kommissionen har dock uppmärksammat problematiken och det orosmoln det skulle innebära för dem om Turkiet ”öppnar gränsen”.
Eftersom EU:s avtal med Turkiet inte heller fungerar som tänkt i praktiken rör det sig också om ett väldigt litet antal individer som Turkiet hittills har tagit tillbaka från Grekland.