Den 1 mars 2020 blir plastkassarna i butik tre kronor dyrare, efter en ny skatt. Experter från näringslivet menar att miljöeffekten kommer att bli den motsatta, enligt nyhetstjänsten fPlus.

– Den nya skatten kommer att leda till minskad återvinning av plast, ökad användning av förpackningar, ökad resursförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Det är väldigt svårt att se någon klimatnytta med det, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, innovations- och kemiindustriernas branschorganisation till fPlus.

Tre av fyra kassar används som soppåsar

I dag är mellan 75 och 80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige fossilfria, enligt IKEM. Tre av fyra plastbärkassar används efter inhandling i butik som soppåsar, och en av fem som bärkassar.  Det medan påsar för ändamålet sopor som annars används är importerade och tillverkade av fossil plast, säger Lena Lundberg till fPlus:

– Enligt våra beräkningar skulle en halverad användning av plastbärkassarna och en lika stor ökning av soppåsar öka koldioxidutsläppen med cirka 3 000 ton, vilket är en ökning med 40 procent.

Hon tycker att en bättre lösning vore att göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor.

"Kan bli en vinst för miljön"

Förslaget om skatt på plastbärkassar väntas leda till minskad nedskräpning, samt minskad resursförbrukning och miljöpåverkan, enligt regeringen.

– Jag tror fler konsumenter kommer att använda samma påse fler gånger när det kostar några kronor extra. Det kan bli en vinst för miljön och minskad nedskräpning, säger biträdande finansminister Per Bolund, i ett pressmeddelande.

Men miljöeffekterna beror på konsumenternas beteende, konstateras i regeringen lagrådsremiss. Till exempel kräver pappersbärkassar 47 gånger högre energi- och vattenförbrukning än en plastbärkasse, medan en bomullskasse måste användas mellan 130–400 gånger för att väga upp för sin miljöpåverkan, enligt Naturvårdsverket.