DEBATT 95 procent av Sveriges befolkning tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen. 78 procent tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Vi menar att en av de saker vi kan göra är att minska vårt prylsvinn.
Det är inte konsumtionen som är ett problem, utan det är överkonsumtionen som tär på jordens resurser. En pryl som inte används är en pryl du inte behöver. Om vi bara skulle börja använda det vi redan har i garderoben, garaget, på vinden och på kontoret så kan vi komma en bra bit på vägen att minska vår negativa klimatpåverkan. Så låt oss tackla prylsvinnet!
Det cirkulära är redan här
Vi saknar inte inspiration, inte heller kunskap. Enligt en undersökning gjord av Naturvårdsverket har de flesta svenskar koll på att, och hur, våra vanor påverkar klimatet. Det handlar bara om gamla vanor som måste bytas ut mot nya, hållbara. Att ställa om till en cirkulär konsumtion är inte bara nödvändigt, det är enkelt. Bryter vi ned det i sin minsta beståndsdel är det att låna, byta, hyra, dela, laga, och återbruka.
Användare – inte konsumenter
”Det finns ingen konsumtion längre, det finns bara användande” sa Rustan Nilsson, som är miljöpedagog på Sysav, under vårt seminarium om prylsvinn i Almedalen. Om vi börjar se oss som användare i en pryls livsresa, istället för en slutdestination, normaliserar vi den cirkulära ekonomin. Några exempel på prylar som vi inte nödvändigtvis måste äga är barnkläder, som ändå bara används en kort period innan barnen växer ur dem. Du kan istället köpa dem begagnat, dela och låna av dina vänner, eller hyra på abonnemang hos företaget Hyber.
Även verktyg, som ändå bara används sällan i hushåll, ligger oftast oanvända större delen av tiden. En borrmaskin används i snitt endast 18 minuter under hela sin livslängd. Ändå importerar vi 302 000 ton verktyg till Sverige varje år.
Böcker är också ett bra exempel, där vi dessutom redan har fungerande institut i samhället för att låna och läsa. Att bibliotek, som funnits hur länge som helst, är en cirkulär institution hade du kanske inte tänkt på innan. Det är inte bara nya innovationer, såsom bilpooler och leasing, och coworking-spaces, som är cirkulära. Alla dessa, gamla och nya, är exempel på hur vi kan minska prylsvinnet. Och det fina är ju att de redan finns i vår vardag.
Tillväxt och cirkulär ekonomi behöver inte vara motsatser
Företagen jobbar också redan mot mer cirkulära affärsmodeller. Som hållbara företag är det viktigt att leva som vi lär. Men hur kan hållbarhetsmål balanseras med tillväxt? Tradera, som är en av de största cirkulära spelarna i Sverige, cirkulerar runt 12 miljoner produkter varje år. Sysav, som är ett återvinningsföretag, driver kampanjen ”Säg nej till onödig grej” för att inspirera och informera om hur vi kan tänka nytt och mer hållbart kring presenter.
Ola Degerfors, som är grundare till hyrappen Hygglo, menar att om vi bara börjar använda våra prylar så kommer företagen också att behöva designa dem så att de tål att användas. För den stora elefanten i rummet är ju ohållbara affärsmodeller. Några exempel är musik och film, där har det redan hänt. Där är det i princip utbytt till 100 procent tjänster redan, se bara på Netflix och Spotifys tillväxt. Minns du när man tog bilen till filmuthyrningen, fick med sig en dvd och hade en cd-samling hemma bredvid bokhyllan?
Det handlar om vilka produkter vi väljer som företag att köpa in, men också vilka produkter vi väljer att erbjuda på marknaden. I början skickade Hygglo ut vissa profilprylar, såsom solglasögon, till sitt ambassadörsnätverk. Men då fick de ganska snabbt tillbaka frågan ”vad håller ni på med?”. Det sänder ett signalvärde om företag går ut och säger ”vi säger nej till det här”. Men ska man som bolag börja jobba med något för att bli mer hållbara så är det kanske inte med de där onödiga engångsprylarna, utan vi måste också ställa om hela verksamheten såsom Tradera och Hygglo har gjort.
Skamma eller bjuda in?
”Vi måste också fortfarande kunna tjäna pengar på att bedriva hållbara affärsmodeller”, sa Lisa Book Taube, som är hållbarhetschef hos Sellpy. De har, istället för att fördöma de stora klädmärkena, valt att samarbeta med dem. Hos & Other stories har de byggt en plattform som ser ut som deras nätbutik, med samma stil, men där de erbjuder begagnade & Other stories-plagg från Sellpy. Det är viktigt att erbjuda second hand i ett mainstream-forum. Om vi frågar konsumenter ”hade du köpt och använt en begagnad handduk?” kanske vi inte fått så bra respons, men samtidigt är ju alla handdukar på hotell begagnade. Många tycker fortfarande att second hand är motbjudande. Där har företagen tillsammans en utmaning att jobba för en attitydförändring gentemot cirkulära tjänster.
Man behöver heller inte redan vara ett cirkulärt företag för att gå med i Cir Eko, nätverket för cirkulära företag. De hjälper företag att ställa om sina affärsmodeller. Och som Traderas marknadschef Pierre Norberg sa, ”snart kommer det inte längre att vara ett alternativ för oss företag att inte ställa om, vi kommer helt enkelt inte att vara relevanta eller konkurrenskraftiga”. Och där är samarbete ett måste för att kunna ställa om snabbare.
Hur jobbar företagen för minskat prylsvinn?
Som Lisa Book Taube sa så väl, ”det är människorna bakom prylarna som vi måste förstå, för det är ju vi som står för det ökade prylsvinnet”. Det handlar om hur vi ser på produkter inom företagen. Köper vi nya datorer som fort de gamla avskrivs, eller använder vi de längre? Det finns redan tjänster för att köpa begagnade elektronikprodukter, såsom Arrow direct och Swappie.
Hur prioriteras hållbarhet inom företaget? ”Sätt hållbarhetsmänniskorna på ledande positioner” menade Pierre Norberg. Låt det cirkulära tänket genomsyra hela verksamheten, på ett sätt som kanske inte sker om man bara har en eller några positioner dedikerade till hållbarhet.
Något som Svenska Turistföreningen, STF, jobbar med är att förändra attityden gentemot friluftskläder. De funderar på hur de kan påverka sina gäster och besökare till att inte alltid behöva ha nya skaljackor, ryggsäckar och annan utrustning som uppdateras inför varje ny säsong.
Visste du till exempel att STF erbjuder uthyrning av friluftsutrustning på sina fjällstationer? Nytt hos Naturkompaniet är att du kan hyra tält i en vecka för cirka 1 000 kronor, vilket ju bara är en bråkdel av vad ett nytt tält kostar. Så det här kan ju vara ett bra alternativ för dig som vill prova en ny aktivitet men inte vet om du vill investera i sprillans ny utrustning.
Bra exempel från Almedalen
Almedalen är ett typexempel på ett arena där företag och organisationer använder sig av engångsprylar för marknadsföring. Det är flygblad, pennor, påsar, paraplyer och andra profilprylar. Men även där märks den cirkulära trenden tydligt.
Almedalsgarderoben, till exempel, visar på hur initiativ som ämnar minska prylsvinnet och gå mot cirkulära affärmodeller verkligen får gehör. Där kan Almedalsbesökare låna plagg under veckan, istället för att behöva köpa nya. I år slog de utlåningsrekord och utsågs till ”Hållbarast i Almedalen”.
Men vi måste inte börja hos företagen. Rustan Nilsson, miljöpedagog på Sysav, tog upp ett exempel från sin bostadsrättsförening. Där har de, utöver att ha årliga loppisar, infört gemensamma utrymmen med funktioner såsom syrum, snickarverkstad, målarstuga, bastu och så vidare. Hans dotter cyklar runt på en cykel som använts av fem barn i huset innan. Och där har de faktiskt infört en hållbarhetsansvarig i föreningen.
Vad kan du göra?
Du är vad du köper. Och äger. Men framför allt, du är vad du använder. Som vi nämnt finns redan massa exempel på hur du kan tänka mer cirkulärt. Det är bara att sätta igång. En ny rapport från IVL visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för cirkulära tjänster är ”enkla och smidiga transaktioner”. Genom att göra det enklare att dela än att köpa nytt kan intresset för delningslösningar öka. Så varsågod, här nedan kommer våra bästa tips på var du enkelt hittar, och använder, de cirkulära lösningarna!
Antar du prylsvinnsutmaningen?
”Jag lovar att:
• låna en sak jag annars tänkt köpa
• hyra en sak jag annars tänkt köpa
• sälja en sak jag inte använder
• ge bort en sak jag inte behöver
• reparera en sak istället för att slänga den.”
Till din hjälp finns företag som redan jobbar med cirkulära tjänster. Hos Sellpy, Tradera och Blocket kan du sälja av saker som du inte längre använder, och handla begagnat. Hyr något istället för att köpa nytt hos Hygglo, eller hyr boende genom Air Bnb. Till och med Clas Ohlson har uthyrning av verktyg hos sig. Hos Repamera kan du laga dina plagg över postorder.
Eller varför inte anordna en bytarkväll med dina vänner? Kanske kan du föreslå att din bostadsrättsförening satsar på en gemensam snickeriverkstad?
Vet du inte var du ska börja? Då har vi ett förslag. Varför inte haka på White Monday i höst! White Monday är lösningen på Black Friday. Vi har samlat 200+ företag, organisationer och influencers som väljer att inte delta i Black Friday, och istället erbjuder cirkulära tjänster. Gå med i Facebookeventet, vi gör det här tillsammans!
Möjligheterna är oändliga. Det är bara att börja. För ”varför följa strömmen, när vi kan starta vågen tillsammans?”, som Alexandra Davidsson, Generalsekreterare hos oss på Medveten konsumtion, avslutade seminariet om prylsvinn med.
