Polisen ska få möjlighet att gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att läsa krypterad information. Lagen är tänkt att träda i kraft 1 mars 2020.
Inrikesminister Mikael Damberg presenterade på tisdagen regeringens lagrådsremiss om hemlig dataavläsning.
– Det här är ett mycket kraftfullt tvångsmedel, som bara får användas vid mycket allvarlig brottslighet, säger han.
Damberg konstaterar att lagförslaget står högst på polisens önskelista. Orsaken är att brottslingar använder sig av kryptering som gör att polisen med dagens tvångsmedel, hemlig teleavlyssning, bara kan avlyssna en liten del av kommunikationen.
Har dröjt
Förslaget har dröjt. Redan 2015 bestämde regeringen att hemlig dataavläsning (HDA) skulle utredas. I november 2017 var utredningen klar och en ny lag föreslogs börja gälla den 1 januari i år. Först nu, nästan tio månader senare, läggs alltså remissen till Lagrådet.
Hemlig dataavläsning är ett nytt hemligt tvångsmedel som innebär att polisen i hemlighet får installera programvara eller med andra tekniska hjälpmedel samla på sig information i brottsmisstänktas datorer, surfplattor och telefoner.
Halkat efter
Till skillnad från hemlig teleavlyssning, som omfattar skickade meddelanden, kan polisen även komma åt lagrade uppgifter, till exempel bilder eller filer, på enheterna.
Både polis och åklagare har länge efterfrågat möjligheter till hemlig dataavläsning. De senaste åren har myndigheterna halkat efter när en allt större del av kommunikation krypteras, bland annat genom vanliga appar som Whatsapp och Signal. Många kriminella kommunicerar i dag nästan bara via krypterade kanaler, och polisen har bedömt att över 90 procent av den digitala kommunikationen är krypterad.
Det nya hemliga tvångsmedlet tror polisen kommer att användas mellan 50 och 100 gånger per år. Metoden är resurskrävande och har beräknats kosta hundra miljoner kronor årligen.
Kritiska röster
För nästan femton år sedan kom ett liknande utredningsförslag som lades i den dåvarande regeringens byrålåda efter integritetskritik. Även denna gång har kritiska röster hörts, bland annat från Advokatsamfundet och Datainspektionen. Samtidigt har telekomoperatörerna varit tveksamma till att släppa in okänd programvara i sina nät.
Remissen ska nu granskas av juristerna i Lagrådet och kan därefter, om inga skarpa invändningar framförs, läggas som en proposition för riksdagen, där det redan finns en majoritet för lagförslaget.
