Libanesiska säkerhetsstyrkor använde omotiverat grovt våld mot demonstranter under protester i Beirut för en knapp vecka sedan, hävdar Human Rights Watch. Samtidigt innebär vintern stora påfrestningar för syriska flyktingar som befinner sig i landet.
Missnöje med landets politiska ledning har lett till omfattande protester i Libanon på senare tid. Våren 2018 hölls parlamentsval i landet för första gången sedan 2009. Den som kritiserar ledningen riskerar att förföljas och straffas.
Myndigheterna har slagit ner hårt på sina kritiker och säkerhetsstyrkorna har utsett HBTQ-aktivister som måltavla. Regeringens oförmåga att hantera landets problem är orsaken till det utbredda missnöjet och protesterna mot de styrande. Nu konstaterar Human Rights Watch att säkerhetsstyrkorna använde oacceptabelt våld mot demonstranter i Beirut i förra veckan.
Strandade förhandlingar
Risken för ytterliga sammandrabbningar mellan myndigheter och privatpersoner är stor, menar bedömare. Försöken att utse en ny premiärminister strandade i måndags efter protesterna. Inrikesminister Raya Al Hassan hade dagen innan anklagat infiltratörer bland demonstranterna för våldet vilket ytterligare eldade på motståndet.
Demonstranterna attackerades under protesterna med tårgas av säkerhetsstyrkor och polis. De besköts med gummikulor och man använde vattenkanoner mot dem. Attackerna slutade inte när demonstranterna gav upp, utan de förföljdes eller hindrades när de försökte fly.
– Snarare än att ta itu med demonstranternas väldigt grundade oro och ilska använde libanesiska säkerhetsstyrkor onödigt våld, gummikulor och tårgas mot demonstranter och misshandlade dem, säger Joe Stark från organisationen i en rapport.
Humanitär kris
När vintern drar in över Mellanöstern kommer påfrestningarna på dem som bor i landet att bli än mer allvarliga. Framförallt kommer det att drabba de omkring 1,5 miljoner syriska flyktingar som befinner sig i landet. Av dem saknar 3 av 4 legal status och har inga formella rättigheter.
Den enda sjukvård som många av flyktingarna har tillgång till är UNHCR:s akuta hjälp. Den som lider av mer långvariga eller kroniska tillstånd har svårt att få vård. Samtidigt pågår en allvarlig kris i landets sjukvårdssystem. Den ekonomiska krisen har gjort att många sjukhus inte kan ta hand om sina patienter. Nödvändiga operationer ställs in och många patienter får vänta alldeles för länge på akut medicinsk vård.
– Regeringens oförmåga att betala sina räkningar till sjukvårdsinrättningar hotar befolkningens hälsa allvarligt, säger Joe Stark. Medan politikerna kohandlar om makten över parlamentet reagerar inte regeringen på den desperata ekonomiska situationen i landet.
