Vad är det egentligen som pågår i Chile och hur kommer det sig att den svenska mediebevakningen kring händelserna är så tunn? Detta trots att det i Sverige i dag bor närmare 30 000 Chilefödda människor, där många själva har flytt undan tortyr och våld från polis och militär, samma typ av händelser som det rapporteras om nu. Då var det Augusto Pinochet som ledde landet, nu är det Sebastián Piñera.
Det går ju bara att spekulera i varför händelserna inte får mer utrymme, men de flesta nyanlända som senare får jobb i Sverige hamnar oftast på arbetsplatser och med arbetsuppgifter där lönerna är dåliga. De bor ofta i områden där andra nyanlända bor. Och trots att de ofta sitter på vittnesuppgifter från egna landet så kommer de sällan i kontakt med svenska journalister. För de allra flesta journalister bor i helt andra områden. De bor i områden där det inte bor så många chilenare eller andra som fötts i ett annat land än Sverige och de är minst medelklass. De går inte på samma barer, samma restauranger eller handlar i samma affärer. Egentligen är distansen mellan dessa två grupper större än den är mellan svenska journalister och den amerikanska kultureliten.
De 30 000 röster i vårt land som dagligen diskuterar situationen i Chile når inte den vita svenska medelklassen och det är inte en allt för avancerad gissning att det delvis är därför som händelserna inte har någon gräddfil på landets redaktioner, så som hade varit fallet om 30 000 bekanta till svenska journalister hade varit drabbade.
Protesterna i Chile startade i samband med en prisökning på kollektivtrafikavgifter, men utvecklades till att handla om många fler frågor som gör att många chilenare har det tufft ekonomiskt. President Sebastián Piñera har sparkat en tredjedel av sin regering och gjort vissa förändringar för att få ett slut på protesterna, men trots att minst 20 personer har dött i dessa fortsätter folk att ge sig ut på gatorna och skandera ”El pueblo unido jamás será vencido (ett enat folk kan inte besegras)”.
I dagens Zoom skriver Hanna Strid om hur även ursprungsbefolkningen i chilenska Kawesqar har gett sig ut på gatorna. De gör det för att protestera mot att multinationella företags industriella fiske hotar deras uråldriga traditioner, och småskaliga fiske.
I dagens tidning kan du även läsa om att tre år efter påbörjade etableringsinsatser för nyanlända hade dubbelt så många män som kvinnor ett arbete, att miljödepartementet i Tyskland avråder både privatpersoner och kommuner från att använda sig av lövblåsare och att det utpräglade köttföretaget HK Scan, med anledning av förändrade köpmönster, ska utveckla produkter av växtbaserat protein.
