Bland 55 000 personer som deltagit i Arbetsömedlingens etableringsinsatser var 38 procent av männen sysselsatta efter tre år, men bara 19 procent av kvinnorna. Det visar en ny studie från institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– Att det går bättre för nyanlända män är välkänt, men att en så liten del kan förklaras av exempelvis utbildning eller deltagande i åtgärder är möjligen mer förvånande, säger Olof Åslund som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Männen deltog alltså oftare i arbetsmarknadsutbildning och praktik, men det förklarar alltså bara en liten del av skillnaden i sysselsättning.

Födelseregion verkar ha viss betydelse för chansen att få arbete. Till exempel hade kvinnor från före detta Sovjetunionen och delar av östra Europa högre sysselsättning än kvinnor från till exempel Syrien – men för män gällde det omvända.

Tidigare studier har lyft normer, könsskillnader i förhandlingsbeteende eller det faktum att många kommer från länder där kvinnor sällan förvärvsarbetar som möjliga förklaringar till att de har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det råder även stora regionala skillnader i sysselsättning. Mellan olika kommuner skiljer ofta 20 procentenheter, enligt rapporten. Inte heller där hittar forskarna några enkla förklaringar till skillnaderna.

– Vi finner inget tydligt mönster. När vi exempelvis tar hänsyn till ursprungsland, befolkningssammansättning, långtidsarbetslöshet och vilka insatser de nyanlända tagit del av så är skillnaderna mellan kommuner fortfarande stora. Det går inte att entydigt säga att det är storstäder eller landsbygdskommuner som lyckats bäst, eller att kommuner som tagit emot nyanlända från en särskild region eller med särskilda egenskaper lyckas bättre eller sämre än andra kommuner, säger Linus Liljeberg.