Från storstad och tillväxtkommuner till lands- och glesbygd. Frågan om det som kallats för ”social dumpning” ligger nu på regeringens bord.
– Frågan är allvarlig, säger civilministern som nu ska möta de drabbade kommunerna.
– Jag har bjudit in till möte i januari för att skaffa mer kunskap kring läget, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.
Östra Göinge, Avesta, Hällefors och Hultsfred – totalt är 19 kommuner inbjudna till samtal. Men de kommuner som pekas ut som ansvariga står inte på inbjudningslistan.
Varför?
– Vi vill först gå igenom läget som de här kommunerna upplever det.
Solna, Täby och Sigtuna nekar
159 av landets 290 kommuner har svarat på TT:s enkät om fenomenet som i den rådande debatten har kommit att benämnas som ”social dumpning”. Av de som svarat uppger drygt 70 procent – 113 kommuner – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen.
Men utpekade kommuner som Solna, Täby och Sigtuna, nekar till ”dumpning” och hänvisar i stället till bostadsbrist och en snäv tolkning av bosättningslagen.
– Jag har full förståelse för bostadsbrist, men alla kommuner har det tufft på mer eller mindre olika sätt, kontrar Lena Micko och fortsätter:
– Man måste titta på ansvaret på kontakterna mellan kommunerna.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver undersöka frågan, anser civilministern, som även vill följa upp hur bosättningslagen används. Exakt hur problemen med dumpning ska lösas kan civilministern inte svara på i dag