Slutsatser har ändrats i rapporter från Brottsförebyggande rådet (Brå) som en anpassning till hur politikerna vill ha det, enligt en studie. Nu kallar justitieutskottet till sig Brå-chefen och rapportförfattarna. Sverigedemokraterna (SD) har lämnat in en KU-anmälan mot justitieminister Morgan Johansson (S) med anledning av studien.
– Det är så klart oroväckande och väldigt allvarligt, säger Adam Marttinen, Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson.
Brå är en myndighet som tar fram officiell statistik, utvärderar reformer och tar fram ny kunskap om brottslighet och brottsbekämpning.
Forskarna vid Linköpings universitet har intervjuat nuvarande och före detta anställda på Brå, samt gått genom rapporter och yttranden från myndigheten, något som Svenska Dagbladet rapporterat.
Deras slutsats är att det kan vara svårt att veta vilka Brå-rapporter man kan lita på och vilka som ska tolkas mer försiktigt.
– Det finns en inbyggd spänning i att Brå ligger under det departement vars verksamhet man ska utreda, säger Malin Wieslander och syftar på justitiedepartementet.
Morgan Johansson känner inte igen kritiken mot Brå.
– Jag kan bara svara för hur jag själv leder departementet, och jag har inte tagit några initiativ för att försöka styra forskning eller myndigheter på det här sättet. Sen kan jag naturligtvis inte svara för mina företrädare men det skulle förvåna mig om min företrädare Beatrice Ask (M) skulle göra något liknande, säger han till TT.
Inte objektiv
Forskarna pekar i studien på att det förekommit påverkan politiskt, både direkt från justitiedepartementet och indirekt genom chefer på myndigheten. Det kan handla om hur frågan formuleras från början, att slutsatser i rapporter ändras, eller att Brå i yttranden särskilt lyfter fram positiva förhållanden.
– Man är inte tillräckligt oberoende, objektiv och saklig när man ska föra fram forskningsresultat, säger Wieslander.
Personer som forskarna pratat med har oberoende av varandra pekat på ändringar som gjorts i rapporter efter påtryckningar uppifrån, enligt forskarna. Det ska finnas två fall där personer har kallats upp på departementet. Påverkan sker även genom nyckelpersoner och chefer på Brå.
Men exakt vilka rapporter det rör sig om vill forskarna inte säga.
– Vi har detaljer om vilka rapporter det är, och vilka ändringar som gjorts men vi kan inte gå ut med det eftersom vi vill skydda våra källor, säger Wieslander.
Mån om god relation
Många av de intervjuade beskriver att man är mån om att ha en god relation med sin uppdragsgivare, enligt Wieslander.
– Man kanske skriver på ett snällare sätt, mildrar kritik eller formulerar sig på ett sätt som gör att vissa saker inte framstår som problematiska.
Linköpingsforskarna har gjort ett 30-tal intervjuer, varav elva med tidigare anställda och tolv nuvarande anställda. Även flera tidigare rikspolischefer, generaldirektörer på Brå och justitieministrar har intervjuats.
TT: Finns det inte en risk att ni i högre grad intervjuat personer som har ett mer kritiskt förhållningssätt, att urvalet blir snedvridet?
– Jo, absolut, därför har vi försökt intervjua så många grupper som möjligt. Alla pekar på samma typ av politiska styrning, men i olika grad. Bland nuvarande anställda är det inte alls lika många som lyfter fram den politiska styrningen som ett problem, säger Malin Wieslander.
Björn Borschos, tillförordnad generaldirektör vid Brå, vill inte kommentera enskilda åsikter från intervjupersonerna. ”Men en sak vill jag klargöra och det är att Brå inte ändrar i några slutsatser i rapporter efter avstämning med departementet”, skriver han i ett uttalande.
”Men jag vill också poängtera att delar av den här rapporten kan ifrågasättas, inte minst när det gäller metodval”, fortsätter Borschos.
Justitieutskottet har kallat till sig Brå-chefen och rapportförfattarna.
– Det är väldigt allvarliga påståenden och anklagelser som läggs fram, säger Johan Forsell, Moderaternas rättspolitiske talesperson, till Dagens Nyheter.