Vill du bli lyckligare och mer medveten om vad som är viktigt i livet skulle ett köpfritt år kunna vara värt att testa. KTH-forskaren Åsa Callmer har sett just dessa resultat i fallstudier på svenskar som under ett år drog ner rejält på konsumtionen, skriver DN.

– När året var slut tyckte de inte att ”nu ska det bli skönt att shoppa igen”, utan kände tvärtom en befrielse att ställa sig utanför konsumtionshetsen. De kände också överlag ett större välmående, säger Åsa Callmer till tidningen.

Deltagarna i studien fick sätta upp reglerna för det köpfria året själva, och de varierade. Vissa ville i första hand spara pengar, och slutade till exempel att gå på restaurang, medan andra lade mer pengar på just det. Många gjorde i bland undantag från konsumtionsstoppet, för att inte beröva sina barn presenter.

Men en köpfri jul behöver inte betyda att man inte ger några julklappar, påpekar Åsa Callmer vidare:

– Det går ju att begränsa antalet och införa det stegvis. En jul behöver inte heller vara julklappsfri bara för att den är köpfri. Till exempel bestämde vi förra året att välja ut varsin favoritbok ur våra bokhyllor och ge den vidare. Det blev väldigt fina samtal om vad böckerna betytt för oss.

Och köpfriheten gav bestående effekter på de deltagande, säger Åsa Callmer till tidningen Extrakt:

– Alla personerna i min forskning, oavsett var de befann sig i sin köpfria period, var tydliga med att de inte ville gå tillbaka till sina tidigare konsumtionsvanor.

Skuld och skam

Åsa Callmers avhandling kommer att vara klar i början av 2020, men redan i dag finns flera andra studier som tyder på att konsumtion är förenat med olycka. Ett färskt exempel kommer från Göteborgs universitet, där forskaren Magdalena Petersson McIntyre under tre månader låtit över 100 personer skriva dagbok över sina kläd- och skoinköp, vilket Syre skrivit om tidigare.

Hon analyserade deras texter, och kom fram till många inte når upp till sin ambition att handla hållbart, vilket skapar känslor av misslyckande och skam.

– Vi mår dåligt över att vi misslyckas med att göra hållbara val när vi köper kläder och skor. Istället för att vända kritiken mot industrin som producerar och tillhandahåller kläder på ett sätt som inte är hållbart, skambelägger vi oss själva, säger Magdalena Petersson McIntyre i en intervju på forskning.se.

Alternativ konsumtion

Men det finns kritik mot köpstopp. Dels att det skulle vara ett medelklassens privilegium som kan medföra köpskam mot fattiga som handlar på rea, men även att det inte är långsiktigt hållbart att inte köpa, eftersom behovet av till exempel kläder inte kommer försvinna.

– Ingen konsumtion alls kommer bara fånga en väldigt liten målgrupp. Det är en motpol som inte ger några alternativ. Tänk om man behöver en vinterjacka eller ett par skidor? Då menar vi att man ska köpa begagnat, eller hyra, sa Henning Gillberg, som själv driver ett reparationsföretag för kläder till Syre i november.

Läs mer: Ny studie: Modeindustrins undslipper ansvar när vi klandrar oss själva (artikel från november 2019).