Efter kritiken om antiken – nu får även bibeln stanna i skolan. Men med antiken åter i kursplanen kan det bli svårt för lärare att hinna med det centrala innehållet.
– Man kan absolut inte vifta bort problemet om att det är stoffträngsel, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på myndigheten.
Kursplanerna, och motsvarande ämnesplaner för gymnasieskolan, måste regelbundet uppdateras och detta har Skolverket nu gjort. Bland annat har Skolverket i det nya förslaget lagt till bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken, enligt ett pressmeddelande.
Ambitionen har varit att ge rakare och tydligare besked om vad som ska tas upp i undervisningen och att lägga större betoning på faktakunskaper snarare än resonemang, särskilt i de lägre årskurserna.
– Kunskapsmålen har skalats av för att inte styra undervisning och betyg i detalj. Men Skolverket har inte på något sätt sänkt kraven. Vi tänker inte att eleverna ska lära sig mindre, enligt Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, på en pressträff.
Tagit till sig kritiken
Skolverket har tidigare fått kritik för att ha strukit en del innehåll för att få balans mellan kursplanerna och antalet undervisningstimmar. Den kritik som hördes och syntes mest gällde att antikens historia lyfts bort.
Ifrågasättandet blev så högljutt att myndigheten ganska snart gav besked att antikens historia skulle plockas tillbaka. Peter Fredriksson framhåller att Skolverket under remissrundan tagit till sig av kritik och förbättringssynpunkter. Trots det kan det bli svårt att hinna med det centrala innehållet.
– Man får vara väldigt effektiv som historielärare. Det kan finnas anledning att se över historieämnets timplan, säger Fredriksson.
Antiken och forna civilisationer finns alltså åter i kursplanen, men utgör inte ett eget område i årskurs 7-9 utan ingår i ett bredare fack tillsammans med andra delar av senare historia.
Tiden räcker inte
Faktum kvarstår: alla ambitioner ryms inte i timplanen. Många lärare kan vittna om stoffträngsel, alltså när mycket ska läras ut på för lite tid.
Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Friskolornas riksförbund, Historielärarnas förening och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) vill att regeringen nu tar initiativ till en bredare översyn av timplanen. Hur pengar och lärare i så fall ska räcka till mer undervisning blir en svår nöt att knäcka. Hittills har utbildningsminister Anna Ekström sagt att hon vill ta upp frågan om timplanen ”i ett annat sammanhang”.
Fakta: Detta har hänt, detta händer
Skolverket har i samråd med lärare, forskare och organisationer tagit fram förslag på nya kursplaner. Förslagen presenterades i september och gick ut på remiss.
Därefter har Skolverket bearbetat sina förslag inför överlämnandet till regeringen i dag onsdag 18 december. I det förslag som gick ut på remiss förklarade Skolverket att vissa saker tas bort ur kursplanerna, bland annat antikens historia. Detta väckte häftig kritik, och Skolverket meddelade att antikens historia skulle lyftas in igen.
I debatten har även nationalsången, Bibeln och psalmer lyfts som exempel på viktiga kunskaper Skolverket försökt plocka undan.
Bland annat har KD-ledaren Ebba Busch Thor kritiserat Skolverket för att hysa idéer från DDR-tiden.
Skolverket har bestämt tillbakavisat hennes och andras kritik, och förklarat att allt som inte uttryckligen nämns i kursplanerna inte är liktydigt med att det strukits.
Om regeringen så beslutar, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21.
TT
