Polisen vill påbörja en pilotverksamhet med ansiktsverifiering vid gränskontrollen på Skavsta flygplats i Nyköpings kommun.
– Vi anser att behovet finns, men då måste lagen ändras, säger Elena Mazzotti Pallard, jurist på Datainspektionen.
I pilotprojektets första fas vill Polismyndigheten utveckla och testa datorprogram som känner igen och matchar ansikten på brottsmisstänkta personer med uppgifter i passen. I en andra fas kommer tekniken att användas av gränskontrollanter.
En kamera vid gränskontrollen tar bild av en passagerare och med stöd av biometrisk ansiktsverifiering jämförs bilden med den biometriska bild som finns lagrad i passagerarens pass.
I Dataskyddsförordningen definieras biometriska uppgifter: ”Uppgifter som erhållits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person”.
"Ske på icke-diskriminerande sätt"
Polisen har begärt ett förhandssamråd med Datainspektionen som i sitt svar konstaterar att som lagstiftningen är utformad kan polisen inte utföra tester med känsliga personuppgifter, vilket biometriska uppgifter är.
– Vår bedömning är att det saknas stöd i lagstiftningen som den är formulerad i dag. Med det sagt tycker vi att polisen i vissa situationer ska kunna behandla känsliga personuppgifter även under testverksamhet, säger Elena Mazzotti Pallard.
I svaret framgår att Datainspektionen anser ”att Polismyndigheten har rättsligt stöd för sin behandling av känsliga personuppgifter under fas två, så länge behandlingen kan ske på ett icke-diskriminerande sätt”.
– Ansiktsigenkänning kan ibland reagera på fel saker. Därför är det viktigt att utveckla ett system och det är vad testverksamheten är till för, säger Elena Mazzotti Pallard.
Ärendet är nu fråga för regeringen
Datainspektionen har inga invändningar mot den rättsliga grunden för tekniken eller hur polisen avser att behandla de insamlade uppgifterna men nuvarande text om biometriska uppgifter i utlänningsdatalagen hindrar testverksamhet. Nu är ärendet en fråga för regeringen.
I en kommentar till Svenska Dagbladet öppnar justitieminister Morgan Johansson (S) upp för en översyn av lagstiftningen.
”Ansiktsigenkänning kan vara ett värdefullt verktyg. Enligt en EU-förordning ska ansiktsigenkänning kunna användas bland annat vid gränskontroller i hela Schengenområdet och detta troligtvis från 2022. Det innebär att Sverige kommer att behöva se över lagstiftningen så att den tillåter ansiktsigenkänning i sådana situationer.”
