Om världen ska kunna bemöta klimatförändringarna och se till att den globala kampen mot fattigdomen lyckas måste politikerna lyssna mer noggrant på vad forskningen säger. Den uppmaningen kommer från en FN-expert inför öppnandet av generalförsamlingen i New York.
Shantanu Mukherjee vid FN:s kontor för ekonomiska och sociala frågor understryker att alla presidenter, premiärministrar och prinsar som snart anländer till FN:s högkvarter för att diskutera utvecklingsfrågor och den globala uppvärmningen måste arbeta hårdare för att mänskligheten ska undgå en katastrof.
Till IPS säger han att politikerna måste inse hur viktig forskning och politiska beslut är, och att detta måste utgöra grunden för de beslut som tas.
– Om det finns en beslutsamhet bland de ledare som kommer hit om att de är beredda att ta detta på allvar och använda detta i sina politiska beslut – saker som vi kan stötta med vetenskapliga bevis – så vore det fantastiskt bra, säger Shantanu Mukherjee.
Bristande intresse
Samtidigt oroar sig många för att det finns ett bristande intresse för klimatfrågan hos en del av världens politiker, däribland USA:s president Donald Trump och hans brasilianske motsvarighet Jair Bolsonaro.
Shantanu Mukherjee höll en pressträff i förra veckan med anledning av lanseringen av en ny rapport, med titeln The Future is Now: Science for Achieving Sustainable Development. Där varnas för att ojämlikheten ökar i världen samtidigt som många ekosystem utsätts för oåterkalleliga förluster.
Enligt rapportförfattarna är det fortfarande möjligt att uppnå FN:s globala utvecklingsmål, som bland annat handlar om att utrota fattigdomen i världen till 2030. Men då krävs det stärkta insatser för att minska miljöföroreningarna och åtgärder mot de växande orättvisorna.
Forskarna beräknar att den årliga konsumtionen av varor i världen kommer att nästan fördubblas fram till 2060 – något som skulle leda till ännu större utsläpp av växthusgaser och en intensifierad exploatering av naturresurser.
Samtidigt förväntas världens befolkning att fortsätta öka och uppgå till 8,5 miljarder till 2030 – vilket betyder många fler munnar att mätta och ett ökat behov av energi.
Endah Murniningtyas från Indonesien, som är medordförande för den forskargrupp som skrivit den nya rapporten, påpekar att det kommer att vara mycket svårt för världen att producera mer mat och samtidigt hålla nere den globala temperaturökningen till under 2 grader Celsius.
– Men det är inte oundvikligt. Vi har redan de kunskaper och resurser som behövs för att åstadkomma en förändring och kunna försäkra oss om att vårt välstånd bibehålls, samtidigt som vi kan minska de skadliga effekterna som orsakar klimatförändringar.
Rättvis tillgång till mat
Endah Murniningtyas säger att det är tydligt vad politiken måste vara inriktad mot:
– Fokus måste ligga på att skapa en rättvis global tillgång på mat och att se till att det näringsmässiga värdet av produkterna är så högt som möjligt, samtidigt som de klimat- och miljömässiga effekterna av produktionen blir så små som möjligt.
Den nya rapporten har sammanställts i samarbete mellan 15 oberoende forskare och kommer att bilda underlag för de högnivåsamtal om FN:s globala utvecklingsmål som kommer att hållas 24–25 september, då många av världens ledare förväntas närvara i New York.
Peter Messerli, ordförande för Centret för utveckling och miljö vid Berns universitet, säger att världens politiker måste agera för att förändra hur städerna utformas, hur energi produceras och för att se till att en ökande global befolkning ska kunna äta sig mätta.
– Inom alla dessa områden är systemen för närvarande delvis dysfunktionella. Samtidigt kan rätt åtgärder här bli till en verklig hävstång för en omvandling, säger Peter Messerli, som är den andre ordföranden för forskargruppen som skrivit rapporten.
Samtidigt understryker han att de världsledare som snart möts i New York kommer att ställas inför en lång rad akuta frågor – däribland krigen i Syrien och Jemen.
– Vi kommer inte att förändra världen. Men vi måste ändra deras fokus i denna riktning, och lyckas vi med det, då tror jag att vi kan förändra världen, säger Peter Messerli till IPS.
Jair Bolsonaro, Donald Trump och Egyptens president Abdelfattah al-Sisi är alla bland de första som enligt planerna kommer att tala i FN:s generalförsamling den 24 september. En annan som kommer att delta vid mötet är den svenska klimataktivisten Greta Thunberg, som nyligen seglade över Atlanten under slagordet ”förena er bakom forskningen”.
