98 procent av svenskarna har tillgång till internet i sina hem, och en majoritet av svenskarna anser att digitala e-tjänster till exempel hos Skatteverket, för sjukvård och kollektivtrafik är gynnsamt.

Samtidigt använder en miljon svenskar inte de digitala samhällstjänsterna. Jämfört med 2018 har gruppen som lever i digitalt utanförskap minskat något, men enligt Internetstiftelsen ska minskningen inte ska tolkas som en högre internetanvändning hos äldre utan att de redan vana internetanvändarna blir äldre.

– Nu digitaliseras Sverige i väldigt rask takt. Och risken är ganska stor att människorna som inte är digitala snart inte kommer kunna använda myndighetstjänster och allmänna e-tjänster, helt enkelt för att de inte vet hur. Har man inte hoppat på det digitala tåget så kan man inte delta och det ser vi som ett potentiellt problem för demokratin, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till Expressen.

Gällande gruppen i utanförskap är åldern den tydligaste faktorn. Runt 70 procent är äldre än 65 år enligt SCB, och fler i gruppen bor på landsbygden än i stan. Andra faktorer är en högre andel med enbart grundskoleutbildning, fler med lägre hushållsinkomst och fler som är födda utanför Sverige.

Enligt Måns Jonasson kan en del människor inte använda internet.

– Fram till för bara några år sedan har det gått ganska bra att helt stå utanför internet. Man har kunnat sköta sina ärenden med hjälp av post eller telefon. Man har kunnat betala räkningar på post- eller bankkontor. Men i väldigt rask takt nu så blir det svårare och svårare. Och nu när kontanterna försvinner och det krävs att man blir digital i sin ekonomi så blir det väldigt tydligt för många.

I rapporten intervjuas Nils Ahlen, 77 år, som får frågan: Vad tycker du om att många situationer kräver bank-ID i vardagen?

– Det blir lite som i boken Kallocain, det känns som att vi är övervakade. Det är otäckt på något sätt. Det kan leda till att samhället blir… kaputt. Jag tycker att datorvärlden har gjort saker mycket svårare. Min hustru använder aldrig dator till exempel, säger Nils Ahlen.

Han utesluter inte att använda bank-ID men svarar följande på hur han vill att det ska fungera i stället för att använda bank-ID/Swish.

– Jag skulle vilja att det var som det varit förut. Man förlorar den personliga kontakten när det blir mer och mer som sköts på internet.

Sedan Internetstiftelsen började ta fram rapporten 2010 syns för första gången en minskning i Facebook-användandet och Instagram och Snapchat ökar inte lika mycket som tidigare.

Nyhetsappar, poddar och radioprogram rankas i topp vad internetanvändare tycker är meningsfullt att göra på nätet och mobil- och datorspel samt sociala medier i botten.

Läs även: Ökad oro att storföretag kränker integritet (artikel från 16 oktober 2019)