Ett av de vanligaste klagomålen rör kostnader i skolan. I Hultsfred har man behövt ta dit nya baracker när antalet elever har ökat. 10 miljoner om året har det kostat kommunen. Under en period tog de emot 170 elever som alla var asylsökande. Det blev trångt och utrymmet räckte ett tag inte till.

– Vi har ju tagit ett väldigt stort ansvar, men sen står vi utan kostnadstäckning. Jag känner mig både uppgiven och besviken, säger Martin Snickars, skolchef i Hultsfred, till Ekot.

I andra kommuner är det nej till ersättning för ensamkommande ungdomar som bor på HBV-hem som ligger till grund för att de överklagat till förvaltningsrätten. Kommunerna har alltså ådragit sig en kostnad innan de har vetat om de får ersättning för den senare.

– På det stora hela anser vi att vi blir förlorare i det här systemet, och att vår ekonomi urholkas när vi gör vi allt vi kan för att ge de här människorna det de har behov av, säger Jon Rydholm, chef inom socialtjänsten i Nässjö, till Ekot.

Klagomålen och överklagandena till förvaltningsrätten kostar mycket pengar, pengar som skulle kunna användas till skolan istället. Det blir kontraproduktivt, menar Hultsfreds skolchef Martin Snickars som säger till Ekot att:

– Vi borde jobba tillsammans och inte ha ärenden i förvaltningsrätten, så det känns ju inte bra, säger skolchefen Martin Snickars i Hultsfred.

Förvaltningsrätterna i landet har tagit emot många överklaganden, omkring 3000 stycken, men ännu har det inte kommit några vägledande domar.

En anledning till att kommunerna har fått avslag på sina ansökningar om ekonomiskt stöd är att regelverket kring Migrationsverkets utbetalningar har förändrats och stramats upp.

– Tidigare fanns möjlighet att vara mer generös och generell. Nu måste det vara individknutna kostnader för att vi ska kunna betala ut det. Regeringen är det ju som har beslutat vad vi kan betala ut ersättning för, säger Åke Svedmark som är chef för de som arbetar med utbetalningar till kommunerna på myndigheten.