– Den klassiska arabiska litteraturen är enorm, men det står relativt lite om kvinnor. Men det finns! Man får gå till lite mer marginella genrer. Det började med att jag hittade vad jag kallar sexhandboken, ett erotiskt kompendium som bara finns i handskriftsform, berättar Pernilla Myrne, universitetslektor i arabiska vid Göteborgs universitet.

Boken Jawami ’al-ladhdha, eller Njutningens encyklopedi är författad någon gång omkring år 1 000. Författaren är okänd, men i ett kapitel återges lesbiska kärleksdikter, skrivna ur kvinnors perspektiv:

Prisa skapelsens herre, min älskade, att gnugga har gjort vårt liv angenämt. Samlag med män skulle göra oss fula, så må vi fortsätta för alltid med det vi älskar.

Boken finns, liksom de andra källorna i Pernilla Myrnes forskning,  i handskriftsbibliotek i i Istanbul, Kairo och vissa europeiska städer, berättar hon.

– Den är tydligt inspirerad av Kama Sutra och är skriven för ”en sofistikerad elit som ska använda sig av den här kunskapen och sättet att ha samlag och sexuell kunskap för att skilja sig från vanliga människor” skrev författaren. Men den här elitistiska litteraturen blev väldigt populär även bland andra delar av befolkningen.

Sexhandböcker populär genre

Läkare började skriva sexhandböcker, gav förslag på sexpositioner och pratade öppet om vikten av kvinnors orgasm. Något som fortsatte under många hundra år, och även inkluderade religiöst lärda författare. Även ”vanliga muslimer” inkluderades sedermera i läsekretsen.

– Det blev en väldigt populär genre, konstaterar Pernilla Myrne.

I ett annat kapitel i Njutningens encyklopedi beskriver kvinnor sina vaginor i burlesk skämtsam stil, till exempel som ”ett bitande lejon”, i en annan beskrivs dess inre som ”hett som glödande kol. En smula är nog för att  tillfredsställa begär”.

Min vagina, en ädel vagina, gör mig belåten.
Jag står som en ryttare  på toppen av en höjd.
Om jag ligger framstupa lyfter den mig upp.
Om jag går uppför en backe välter den mig ner.

I samma verk understryks genomgående vikten av ömsesidig tillfredsställelse i heterosexuella relationer.

– Jag visste från min tidigare forskning att det fanns väldigt starka karaktärer. Kvinnor som talar öppet och vältaligt. Men jag blev förvånad över hur mycket man skrev om kvinnors orgasm. Jag fann att kvinnors njutning är central i boken.

Ett vanligt tema i de medicinska texter Pernilla Myrne studerat är ”behovet” av samtida orgasm, något som sågs som en förutsättning för fortplantning.

– Att sädesvätskan ska blandas skrev man även i läkeböcker. Fram till 1700-talet rådde uppfattningen att kvinnan också har utlösning, men att kvinnans sädesvätska är tunnare. De för även fram att det är viktigt för kvinnans kyskhet att hon ska bli tillfredsställd inom äktenskapet, så hon inte söker förhållanden utanför. Man tog för givet att om hon inte är tillfredsställd kommer hon begå äktenskapsbrott.

Dildo av trä

Sexhandböckerna var ofta skrivna av och riktade till män, eftersom fler män var verksamma i den intellektuella sfären. Många var praktiskt inriktade handböcker, som bland annat gav tips på hur man tillfredsställer kvinnor, berättar Pernilla Myrne.

– Till exempel finns en beskrivning på hur man kan tillverka en dildo av trä för att hjälpa kvinnor som är långsamma med att få orgasm. Och för kvinnor som är för snabba är författarens tips att man kan läsa poesi för dem eller spela schack. Det är otroligt rolig läsning!

Mäns uppträdande betonas genomgående, särskilt i Njutningens encyklopedi, säger Myrne.

– De ska vara snygga och rena, och använda parfym, vara belevade för att de ska bli älskade av kvinnor. Det är väldigt mycket mannens ansvar att få kvinnor att gilla dem. Man ska aldrig tvinga sig på en kvinna, utan man ska se till att bli älskad av henne.

Slå hål på myter

Pernilla Myrne tror att hennes forskningsresultat skulle kunna slå hål på en del fördomar om kvinnors roll inom islam.

– Man tänker sig att kvinnor har en väldigt undanskymd roll både i samhället och äktenskapet, att det är mäns behov som sätts först. Men här ser vi att kvinnors behov är extremt viktiga, och männen ska se till att tillgodose dem.

Och det är en för tiden avvikande bild av kvinnlig sexualitet som framträder.

– Alla som håller på med äldre litteratur hittar misogyna tankar – oavsett språk det är skrivet på och vare sig det är kristet, europeiskt, indiskt eller kinesiskt. Som kvinna har jag blivit arg väldigt många gånger. Men i de äldsta sexhandböckerna finns inget jag skulle jag kalla misogynt.

Hur kommer det sig att de kvinnoroller som skildras i sexhandböckerna och den medicinska litteraturen inte fått avtryck i lagtexterna från samma tid, tror du?

– Att de inte får det är intressant. De juridiska texterna är mer restriktiva mot kvinnors sexualitet. När juristerna skrev de här texterna agerade de i ett samhälle där väldigt många inte höll med dem. De följde inte den gängse linjen, det är slående. Men idag är det den juridiska litteraturen som har återuppväckts, och inte den andra, som finns i handskrifter, säger Pernilla Myrne.

Varför tänker du att ditt eget källmaterial svarar för nån sorts gängse linje?

– Det är ju en väldigt svår fråga. Jag har försökt titta på flera genrer, på medicinsk teori, handböcker, poesi, och där sticker de juridiska texterna ut, de skiljer sig från resten.

Kolonialism spred prydhet

Att det fanns en stor öppenhet kring sexualitet i den islamiska världen finns dokumenterat även från europeiska resenärer, berättar Myrne.

– De som reste till vad man kallade Orienten på 1700- och 1800-talet ganska chockade av hur öppet man samtalade om sexualitet, och att det fanns så mycket homoerotisk poesi.

Den populära genren sexhandböcker falnade dock i popularitet, för att i princip glömmas bort under 1 900-talet, berättar Myrne.

– Nytolkningen av islam är ofta mer restriktiv, mer puritansk i sin syn på sexualitet.

Vad beror det på?

– Man kan kalla det en puritansk rörelse inom vissa delar av arabvärlden, som kommer under inflytande av europeisk kolonialism och maktanspråk. I Europa var man prydare, och hade en striktare syn på homosexualitet.

Att blottlägga den historiska mångfalden i synen på kvinnors sexualitet är ett viktigt bidrag till forskningen, menar Myrne.

– Där tycker jag att jag bidrar med något väldigt viktigt, och det är att ta fram den här mångfalden som faktiskt finns. För islam säger inte en sak om sexualitet. Islam har tolkats så oerhört olika genom alla tider – och även i dag.