Allmänheten har inte rätt att få veta allt om alla friskolor, enligt en färsk dom. Enligt domen kan uppgifter om till exempel elevernas betygssnitt vara uppgifter som ska skyddas, eftersom friskolorna annars kan lida ekonomisk skada.
Det är kammarrätten i Göteborg som i en dom slår fast att vissa uppgifter om fristående skolor inte längre kan lämnas ut. Det handlar om friskolornas elevsammansättning, alltså uppgifter om elevernas bakgrund, och betygsresultat. De uppgifterna kan inte lämnas ut i de fall det bara finns en friskola i kommunen. Det innebär att minst 73 kommuner i landet är berörda.
Om domen står sig kan det innebära att allmänhetens möjligheter att informera sig om en friskola begränsas.
Fråga om konkurrens
Bakgrunden är att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i vanlig ordning begärde ut statistik om alla gymnasieskolor tidigare i höst. SKR brukar, i likhet med Skolverket, publicera statistik och jämförelser om såväl grund- som gymnasieskolor som en service till kommunerna men även till elever, föräldrar, journalister och andra intresserade. Denna gång var det aktuellt med gymnasieskolorna.
Men för första gången sade SCB nej i de fall där det bara finns en friskola i kommunen. SCB har alltså gjort en ny sekretessbedömning vad gäller en sådan friskolas elevsammansättning och betygsresultat. ”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”, skrev Statistiska centralbyrån (SCB) i sitt beslut i oktober.
SKR överklagade till kammarrätten och skrev bland annat: ”För att elever och deras vårdnadshavare ska kunna göra välgrundade skolval är det en förutsättning att det finns en transparens kring alla skolors studieresultat.” SKR skrev också att SCB:s beslut går stick i stäv med ambitioner om ökad insyn och transparens.
"Bekymmersamt"
Men kammarrätten går på SCB:s linje och avslår SKR:s överklagande. Statistiken i fråga är ekonomisk information och att offentliggöra den kan skada den fristående skolan, enligt domen.
– Både SCB:s nya policy och kammarrättens beslut tycks ha väckt förvåning.
De har vi verkligen inte förstått, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKR.
Bra eller inte?
Han ser problem i flera led.
– Det här blir bekymmersamt för oss när vi ska redovisa statistiken. För boende i en berörd kommun blir det svårt att veta om det är en bra friskola eller inte. Det blir svårt för kommuner att följa upp verksamheten, för de får inte heller ut den här statistiken. Det blir i slutändan svårt att fördela resurser till skolorna om de inte har tillgång till all statistik. Dessutom tror vi att friskolesektorn tycker att det är bra att man jämför sig, säger Per-Arne Andersson som tillägger att det är alldeles för tidigt att säga om SKR ska överklaga domen.
Skolverket, som är huvudleverantör av all skolstatistik, vill avvakta med kommentarer tills man har hunnit analysera domen.
– Vi känner till frågan, eftersom vi fick kännedom om SCB:s policyändring. Det är ju ingen ny lagstiftning, utan en policyändring. Den får påverkan för oss, men vi måste sätta oss in i domen innan vi kan kommentera mer, säger avdelningschef Eva Durán vid Skolverkets analysavdelning.
Fakta: Motiveringar
SCB:s nya policy gäller i de fall en kommun endast har en friskola.
SCB sade i dessa fall nej till SKR:s begäran att få ut statistik om fristående gymnasieskolor sammansättning av elever, genomströmning (hur stor andel som slutför studierna inom tre eller fyra år) och betyg.
”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”, skrev SCB i sitt beslut. Vidare skrev SCB att uppgifterna ”kan komma att påverka potentiella elevers val av skola på ett sätt som leder till skada för en enskild friskola. Det är heller inte otänkbart att uppgifterna kan komma att användas av konkurrenter.”
Kammarrätten i Göteborg skriver i sin dom, daterad 16 december: ”Kammarrätten instämmer i SCB:s bedömning att uppgifterna får anses avse ekonomiska förhållanden”, och vidare att handlingar endast kan lämnas ut om det står klart att någon enskild friskola inte lider ekonomisk skada. ”I det avseendet anser kammarrätten att man inte kan bortse från de risker som SCB pekat på”.
I 73 av landets kommuner finns endast en fristående grundskola. I 45 kommuner finns endast en fristående gymnasieskola.
Källa: SKR och kammarrätten i Göteborg, mål nr 6267-19.
