Inkomstskillnaderna ökar i Sverige, och kommer sannolikt att bli ännu större fram till 2035, enligt finansdepartementets långtidsutredning. Största orsaken är de rikas kapitalinkomster.
Från att ha varit känt som ett jämlikt land har inkomstskillnaderna i Sverige ökat stort sedan början på 90-talet. Liknande utveckling har skett i andra länder, men utvecklingen i Sverige har gått fortare, säger Johanna Åström, projektledare för Långtidsutredningen på en presskonferens.
– Den viktigaste förklaringen till att inkomstskillnaderna har ökat är den snabba inkomstutvecklingen i den absoluta toppen. Det beror på den stora ökningen i kapitalinkomster, och de är skevt fördelade, förklarar hon.
För den tiondel som har lägst inkomst har den ökat med 46 procent sedan 1995, medan procenten med högst inkomst har sett en ökning på 331 procent. Sistnämndas lön utgjorde tidigare huvuddelen av inkomsten, men under de senaste två decennierna har kapitalinkomsterna bland höginkomsttagarna sjudubblats, och är i dag lejonparten av deras inkomst.
Sålda fastigheter
De ökade inkomsterna i kapital beror till exempel på inkomster från fastighetsförsäljning.
Samtidigt som de rikaste har tjänat pengar på sitt kapital har transfereringar, alltså exempelvis föräldraförsäkring, pension och sjukpenning inte ökat i samma takt. Den typen av transfereringar utgör 70 procent av inkomsten i den tiondel av befolkningen som har lägst inkomst.
– I många andra länder är det de ökade löneskillnaderna som har dragit i sär inkomstspridningen. Det är inte fallet i Sverige – snarast tvärtom, säger Johanna Åström.
Skillnaden i lön mellan olika grupper har ökat, men är fortfarande lägre i Sverige än alla OECD-länder. Och eftersom de som har arbetat lite har börjat jobba mer, plus att fler har arbete i dag har skillnaderna i inkomster från arbete minskat.
Fortsatt ojämlikhet
Långtidsutredningen förutspår att inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka.
– Vi har gjort scenarier för inkomstskillnaderna 2035. I alla våra scenarier ökar inkomstskillnaderna, konstaterar Johanna Åström.
Varken förbättrad integration som leder till högre sysselsättning bland utrikesfödda, eller höjda transfereringar från offentlig sektor hejdar de ökade inkomstskillnaderna, enligt utredningen.
– Men trots att det har liten effekt på de samlade inkomstskillnaderna har det stor effekt på de enskilda individerna som berörs.
Trots utredningens framtidsscenarier är det möjligt att minska inkomstskillnaderna. Förutom att höja bidrag, vilket påverkar de med låg inkomst, spelar bostadspolitiken roll, samt beskattning av kapital, säger Johanna Åström.
– Ökade inkomstskillnader är inget oundvikligt, utan det går att påverka med den ekonomiska politiken.
