Zoom

Tid för livet
 den danska ekobyn Friland

I ekobyn Friland i Danmark prioriteras sådant som inte alltid får plats, eller hinns med, i stan.

Stressa runt i hjulet av jobb, skulder och dyra omkostnader? Nej, det är inget för folket i Friland. I den kretsloppsvänliga ekobyn i Danmark har de boende tid över för att förverkliga drömmar. Och leva lugnare.

En kväll efter jobbet satte snickaren Lukas Wassberg på tv:n i Malmö. Dagen hade som vanligt varit fylld av att riva bort och sätta in nya kök i hus och lägenheter. I rutan dök ett program upp på en dansk kanal. Det handlade om alternativsamhället Friland.

– Då såg jag att det fanns andra som tänkte i samma banor som jag själv, berättar han. Där förstod man vikten av att ta tillvara på till exempel virke, återanvända det och bygga så miljövänligt som möjligt. Det var så jag ville arbeta.

Det här var 2004 och Lukas kände sig rätt ensam om att ifrågasätta slit- och slängsamhället i sin bransch. Då hade också Friland hunnit att vara igång i två år och folk hade börjat att bygga sina egna hus där. Invånarna i byn omkring fick se lösningar som de inte hade sett förut. Och en del hus var mer annorlunda än andra. Var det här någon slags lantlig lillasyster till frizonen Christiana i Köpenhamn som höll på att växa fram? Skulle det bli en massa stök och utflippade människor i området nu?

Några år tidigare hade rektorn och bonden Steen Møller fått diskbråck. Det som var bra med det – han fick tid till att få fundera lite mer i lugn och ro:

Varför ska vi behöva skuldsätta oss i typ hela livet för att kunna bo i våra hus? Varför ska vi stressa sönder oss på jobb som vi egentligen inte trivs med och behöva pendla långt fram och tillbaka? För att sedan inte hinna eller ens orka umgås med dem vi älskar? Det måste finnas bättre sätt att leva på. Och bättre sätt att bygga. Mer humant, billigt och kretsloppsvänligt. Så gick hans tankar.

Sedan tog Steen Møller och några vänner till honom kontakt med ett antal kommuner och frågade om de var intresserade av att upplåta mark till en ekologisk by. Den som nappade heter numera Syddjurs kommun och ligger på nordöstra Jylland. Friland fick växa fram på några fält vid byn Feldballe.

Efter det där tv-programmet från ekobyn tog Lukas Wassberg kontakt med Friland. Han erbjöd sig att hjälpa till att bygga där mot mat och husrum men fick inte så mycket respons. Då åkte han istället till ön Møn och lärde sig att göra halmhus. Och sedan tog han en sväng till Kenya och var med och byggde upp ett mikrobageri som blev till levebröd för en familj där.

Friland bjuder på många olika husformer
Friland bjuder på många olika husformer. Foto: Jörgen Rönn

Livet svänger

Men hans nyfikenhet på Friland fanns kvar och en dag åkte Lukas Wassberg dit. Där såg han hur folk som sällan hade hållit i en hammare gjorde så gott de kunde för att skapa sig en bostad av alltifrån returplankor till snäckskal.

– Nej, här vill jag inte bo! Det var min första reaktion, berättar han. Människor här verkade väldigt vänliga och trevliga men jag hade ingen lust att leva något slags kollektivt liv då.

Lukas Wassberg spenderade uppväxten i ett kollektiv utanför Alingsås tillsammans med sina föräldrar. Ungefär samtidigt som Lukas flickvän Sarah kom in på journalistutbildningen i Århus och Lukas påbörjade en projektledarutbildning i samma stad, flyttade en vän till ekobyn. ”Kan ni inte köpa halva vår andel i Friland?” frågade vännen då.

En solig högsommardag 12 år senare besöker Syres reporter ekobyn. Idag ligger det en rätt så världsberömd restaurang här. Moment är omnämnd av prestigefyllda Guide Michelin som åker runt i världen och recenserar ställen i toppklass. Det här var deras första helvegetariska. Danmarks radio och tv har gjort ett antal program härifrån genom åren. Hit kommer arkitektstudenter och lär sig hur man till exempel bygger hållbart av returmaterial och i en del av området jobbar olika företagare i Friland med bland annat miljöprojekt och transnationella samarbeten.

Det har med andra ord hänt en hel del sedan Lukas Wassberg var här för första gången. Men vad gör han idag? Nu kommer han gående på den trafikfria vägen i området.

– När vi köpte halva vår väns andel här 2007 och pluggade i Århus, såg vi det här som ett mer tillfälligt projekt, berättar Lukas. Det var roligt att bygga på huset på helgerna. Vi använde oss av sånt som blev över vid till exempel rivningar. Tanken var sedan att vännen med familj skulle bo kvar och vi skulle gå vidare i livet. Men det blev tvärtom.

Vännen skiljde sig och idag har Lukas och Sarah tre barn. I en blommande trädgård med grönsaksland och växthus. De bor i ett vitkalkat hus med en faluröd stuga på tomten. Allt i husen är gjort av återvunnet material. De kan leva billigt och skuldfritt. Och det gör att de inte behöver jobba så mycket. Lukas arbetar ibland som personlig assistent och har också råd med att plugga till arkitekt, Sarah jobbar deltid som lärare.

Här åker sällan bilar, de mjuka värdena är i fokus
Här åker sällan bilar, de mjuka värdena är i fokus. Foto: Jörgen Rönn

Konkret samverkan

Ett par på Friland har hyrt en åker av Feldballes bönder. Där odlar de olika grönsaker, alltifrån sallad till morötter. För några tusen kronor per år kan de som vill i ekobyn komma och skörda från maj till oktober. Odlingsparet skickar sms när det är dags.

– Och när en kvinna får barn får hon och hennes familj mat levererad hem till dörren varje dag i en månad, berättar Lukas. Det är en boende i Friland som har infört det, som ett stöd den första tiden. Med hjälp av ett Google-dokument schemaläggs matlagningen och alla som vill kan vara med och bidra. Det var en väldigt fin hjälp för oss när vi fick våra barn, Friland tog hand om oss.

Det där med att behöva passa in i en speciell mall, tycka och tänka som alla andra i gruppen – det som Lukas förknippade med att leva kollektivt– vad hände med de tankarna?

– Det är rätt odogmatiskt här och alla kan leva sina egna liv men ändå vara del av gemenskapen här. Det går att vara som man är.
 
Men det finns riktlinjer för den som flyttar hit. Att göra allt för inte belasta ekosystemet i onödan är en grundläggande inställning här. Konkret betyder det att till exempel rena sitt förbrukade vatten och idag finns ett sinnrikt system här med vattenrenande växter. Det handlar också om att bygga sitt hus i så miljövänliga material som möjligt. Idén med att vara skuldfri och inte vara tvingad att pendla till något utslitande jobb är också en viktig bit, att ha möjlighet att vara närvarande och ofta på plats i Friland. Livet här är tänkt att vara hållbart hela vägen.

Idag kostar det ungefär 250 000 svenska kronor att köpa en andel av jorden i ekobyn men det finns inte längre utrymme för att expandera ytan. Det finns 45 hus här nu med ungefär 70 vuxna och 35 barn. Om man vill bo i Friland får man först ställa sig i kö, vänta på att någon vill flytta ut och sedan hoppas på att bli godkänd av Frilands bygemenskap.

Den som säljer sin andel, plus sitt hus, har tidigare förbundit sig till att inte göra någon vinst på försäljningen. Det sätter stopp för spekulationer och gör att boendet också kan vara tillgängligt för exempelvis kommande generationer. Det stora intresset för den här boendeformen har gjort att Steen Møller nu har startat en ekoby till, Grobund. Den ligger några mil bort.

En hemgjord cykelbåt för en tur på böljan
En hemgjord cykelbåt för en tur på böljan. Foto: Jörgen Rönn

Te- och kaffemetoden

– Friland har ju pushat för ett hållbart byggande och bidragit till att fler i Danmark numera bygger så, konstaterar Lukas. Idag talar ju alla om hållbart byggande och sunda material. Men det som Friland kan bidra med nu handlar mer om sättet att bo gemensamt och samarbeta om att skapa ett småskaligt bostadsområde med engagerade invånare. Det är ett stort utbud av kulturprojekt här och folk bryr sig verkligen om varandra.

– Och idag ser byinvånarna i Feldballe oss Frilandsbor mer som en resurs. Vi såg till exempel till att skolan inte las ner och nu diskuterar vi hur vi tillsammans kan rädda livsmedelsaffären i trakten. Jag har också satt igång ett projekt där 80 personer från Feldballe har samarbetat om att bygga en skatepark och idrottsanläggning. Det har verkligen bundit Friland och Feldballe samman.

Nackdelar med att leva så här? Ja, det här med att gemensamt komma överens är inte alltid så lätt. Det som är solklart för någon är ointressant för någon annan. Och det kan ta tid innan idéer och planer får ta konkret form i den demokratiska processens namn, även om det är majoritetsbeslut som gäller i slutändan. Men med hjälp av te- och kaffemetoden har beslutsvägarna blivit lite mer framkomliga.

Först bjuder olika representanter för olika frågor och ståndpunkter hem ett antal av de boende till sig. Där diskuterar de aktuell fråga över en kopp te. Representanten presenterar sedan de ståndpunkter som de kom fram till på ett kaffedrickande stormöte. På så sätt får alla kom till tals och mötena blir mindre vildvuxna.

– Att leva så här ger ju oss en massa frihet och barnen älskar det. Vi är skuldfria, sitter inte fast i något ekorrhjul och med en sund stil bidrar vi till en mer hållbar värld. Det är värt väldigt mycket. Och jag hade till exempel inte haft råd till att börja plugga igen om vi inte hade levt på det här sättet, säger Lukas Wassberg.