En snöig natt för över 60 år sedan kämpade sig fartyget Lindesnäs fram på sin resa mellan Nynäshamn och Norrköping. En fyr som skulle visa vägen genom den sörmländska skärgården hade snöat igen av ovädret, varpå fartyget gick på grund och förliste med tusentals kubikmeter olja ombord. Där har hon legat sedan dess.

Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster, och 300 av dem har av Sjöfartsverket klassats som miljöfarliga. I de flesta fall handlar det om tankolja som kan utgöra en stor fara för vattenlivet om det skulle läcka ut. Ett 30-tal av dessa vrak ses som en akut miljöfara – och bland dem finns Lindesnäs utanför Oxelösund.

I slutet av augusti inleder Havs- och vattenmyndigheten (Hav) uppdraget att tömma Lindesnäs på olja, ett projekt som beräknas kosta 21 miljoner kronor.

– Miljön i Östersjön är utsatt från många olika håll samtidigt, och gamla oljevrak är helt klart ett av dem, säger Fredrik Lindgren, utredare vid enheten för havsmiljöförvaltning på Hav.

Bidrar till miljöproblem

De miljöfarliga vraken är visserligen ett mindre problem jämfört med exempelvis övergödning, men de bidrar ändå till miljöbelastningen av haven.
Bland de incidenter som rapporterats finns fartyget Immen, förlist 1977, som plötsligt började läcka för några år sedan. Så sent som i julas rapporterades också läckage utanför Öland från ett fartyg som sjönk för drygt tio år sedan.

– Nu tar vi bort oljan i förebyggande syfte. Men vissa av vraken läcker redan, absolut, säger Lindgren.

Sedan 2016 har Hav ansvar för ett projekt att utreda och tömma de miljöfarliga vraken. Först ut var Thetis utanför Smögen som 2017 pumpades på 730 liter olja. En del vrak har legat på havsbotten i många decennier – Lindesnäs sjönk 1957 – och härstammar från en tid då miljöproblem inte stod i fokus på samma sätt som i dag. Så länge inte vraken innebar någon fara för övrig sjötrafik lät man dem vara.

– Detta var innan miljöbalken kom in i svensk lag, man tänkte inte på miljön på samma sätt, och det fanns luckor i lagstiftningen. Det fanns heller inte teknik för att gå ned på 70 meters djup och bärga olja från ett vrak, säger Lindgren.

Oljan pumpas upp

Arbetet utförs av företag med specialistkompetens på området. Ett arbetsfartyg lägger sig alldeles ovanför vraket, varifrån man sedan går ned med små farkoster eller dykare som borrar små hål i vrakets tankar för att se hur mycket innehåll som finns kvar. Därefter pumpas oljan upp genom slangar till fartyget på ytan och förs sedan till destruktion.

– Detta sker i en säker miljö så att inget läcker ut, förklarar Lindgren.

Ambitionen är att samtliga av de mest miljöfarliga vraken ska vara sanerade inom tio år. Regeringen har beslutat att satsa totalt 250 miljoner kronor på projektet. Men Fredrik Lindgren känner sig trygg med att man i dag har full koll på hur många vrak som finns.

– Det finns nog inga vrak innehållande olja som vi inte känner till eller inte har hittat, men vi jobbar fortfarande med att samla information om dem.