I klimatförändringarnas spår syns bland annat minskade skördar och en ökning av smittspridande parasiter – och det drabbar framför allt barn. Det är ett av huvudbudskapen när den vetenskapliga tidskriften Lancet presenterar sin årliga genomgång av hur klimatförändringarna påverkar vår hälsa.

– I år har vi fokuserat på barnhälsa, och temat är att deras hälsa inte ska behöva styras av klimatförändringarna. Folk i min generation kommer att vara döda, men de som växer upp nu måste brottas med alla problem som vi orsakar om vi inte hejdar den globala uppvärmningen, säger Peter Byass som är professor i global hälsa vid Umeå universitet och en av delförfattarna till rapporten Lancet Countdown.

Forskarna skriver att många av de hälsoeffekter som följer med klimatförändringarna är extra allvarliga för barn, eftersom de fortfarande växer och ännu inte har utvecklat sitt immunförsvar. Undernäring hos barn under fem år kan till exempel leda till bestående utvecklingsskador.

– Vi ser även ökad risk för att sjukdomar som denguefeber och malaria ökar i områden där det tidigare varit ovanligt eller inte förekommit alls, till exempel i södra Europa. Och i Sverige kan vi se hur exempelvis sorkfeber sprider sig till nya delar, säger Peter Byass.

Bakterier i Östersjön

När det gäller Sveriges närområde pekas Östersjön ut i rapporten, som ett område där diarréframkallande vibriobakterier har ökat påtagligt de senaste 30 åren. Under 2018 slogs ett rekord, då det i 107 dagar var gynnsamma förhållanden för den vattenlevande bakterien.

Ett annat orosmoln som forskarna tar upp är försämrad luftkvalitet på grund av förbränning av fossila bränslen, vilket är ett ökande problem i många större städer inte minst i Asien.

– Det är också extra allvarligt för just barn, eftersom risken ackumuleras genom livet. Man kan jämföra med rökning. Du dör inte av den första cigaretten, men förstår många år senare att du aldrig borde ha börjat röka, säger Peter Byass.

Även äldre drabbas

Rapporten belyser även situationen för äldre personer, som liksom barn ofta kan vara mer sårbara. Där pekar forskarna framför allt på faran med värmeböljor. Ett mått som forskarna använder är hur ofta personer över 65 år drabbas av extrema temperaturer tre dagar i rad. Med extrem temperatur menar forskarna en temperatur som för 20 år sedan låg i den översta procenten i samma område och under samma årstid.

– Där ser vi en skarp ökning den senaste tiden och förra året slogs rekord, då det inträffade 220 miljoner fler sådana värmehändelser jämfört med år 2000. För äldre personer som kanske har hjärtproblem eller kroniska andningsproblem kan det vara direkt livshotande, säger Peter Byass.

Viss optimism

Men forskarna ser inte bara orosmoln. Rapporten avslutas med viss optimism. De pekar till exempel på att andelen förnybara energikällor har ökat kraftigt och att ungefär hälften av de studerade länderna har tagit fram särskilda beredskapsplaner för att möta klimatförändringarna.

”Om världens länder lyckas svara upp till Parisavtalet så kan ett barn som föds i dag se fram emot en värld som når nollnettoutsläpp av växthusgaser lagom till 31-årsdagen, vilket banar väg för en hälsosammare framtid”, skriver forskarna i rapporten.

– En annan sak som gör mig hoppfull är att allt fler människor börjar engagera sig i klimatfrågan nu, framför allt yngre personer, säger Peter Byass.