Senast år 2022 ska det vara slut på exportkrediter till utvinning och prospektering av fossila bränslen enligt regeringens nya export och investeringsstrategi. ”Ett viktigt steg i rätt riktning” menar Naturskyddsföreningen som dock hade önskat en starkare skrivning där även förädling och kraftgenerering ingår. 

Exportkrediter är garantier och lån som staten erbjuder svenska företag för att underlätta affärer utomlands. Hittills har reglerna varit sådana att pengar kunnat gå till utvinning och prospektering av fossila bränslen men nu får Exportkreditnämnden och Svensk exportkredit AB istället uppdraget att se över hur de ska kunna bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.

– Om vi investerar för att minska utsläppen i Sverige så är det inte rimligt att vi ger svenska exportkrediter till investeringar som till exempel prospektering och utvinning av fossila bränslen, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till DN.

Naturskyddsföreningen, som i en granskning tidigare i år visade att svenska exportkrediter möjliggjort investeringar för mångmiljardbelopp i fossila verksamheter, välkomnar beslutet.

– Att svenska exportkrediter inte längre ska få gå till prospektering och utvinning av fossila bränslen är ett helt nödvändigt beslut. Exportkreditsystemet har fram tills nu inte varit förenligt med vare sig Parisavtalet eller med regeringens ambition att bli världens första fossilfria välfärdsnation, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Den nya export-och investeringsstrategin sätter dock inte stopp för pengar till fossila verksamheter som handlar om förädling och kraftgenerering.

– Vi hade önskat oss en starkare skrivning i strategin för att sätt stopp för exportkrediter till samtliga fossila verksamheter. Men dagens beslut är ett viktigt steg i rätt riktning, säger Anna Östergren, sakkunnig internationella klimatfrågor på Naturskyddsföreningen.