Flera länder väljer att stoppa vapenexport till Turkiet efter att de inlett en offensiv i nordöstra Syrien. Sveriges utrikesminister Ann Linde har fått riksdagens stöd för att föreslå ett vapenembargo mot Turkiet. Samtidigt stiger antalet människor som tvingats på flykt i regionen.
Sedan Turkiet i veckan inledde en militäroffensiv mot kurdiskt kontrollerade områden i nordöstra Syrien har tiotusentals människor tvingats på flykt. Hittills har 277 kurdiska soldater dödats i attackerna, rapporterar Al Jazeera.
Finland och Norge har valt att stoppa nya förfrågningar av vapenexport till Turkiet och Norge kommer även se över de vapenaffärer de sedan tidigare har med landet. Fem av åtta riksdagspartier kräver att även Sverige stoppar exporten av krigsmateriel till Turkiet, rapporterar Ekot.
Ann Linde, Sveriges utrikesminister, vill se ett gemensamt vapenembargo mot Turkiet i EU. Regeringens förslag har nu fått stöd i riksdagen och frågan kommer tas upp när EU:s utrikesministrar möts i Luxemburg på måndag.
Den svenska utrikesministern menar att ett vapenembargo vore det mest effektiva.
– Vi bedömer att ett vapenembargo vore mest effektivt just nu för att stoppa den militära attacken, säger hon till TT.
Demokratikrav sedan i fjol
Att få till ett embargo anses dock komplicerat. För att det ska införas krävs det att samtliga 28 medlemsstater i EU måste vara eniga. Det hela kompliceras även av att Turkiet är medlemmar i NATO, menar Annika Söder, kabinettssekreterare på UD. Många EU länder är också med i militäralliansen NATO och Turkiet har vid upprepade tillfällen bett om alliansens stöd under Syrienoffensiven.
– Svårigheten är sedan att få igenom ett vapenembargo i utrikesministerkretsen eftersom Turkiet är medlem av Nato liksom många av EU-länderna. Men vi kommer att jobba för det ändra fram till på måndag för att kunna markera hårt mot Turkiet, för det de gör är otroligt upprörande och måste fördömas på alla sätt, UD:s kabinettsekreterare Annika Söder till Ekot.
Andra former av sanktioner eller utreseförbud för vissa personer kan också bli aktuellt, men det är för tidigt att säga vad som är möjligt att genomföra än. Att dra in finansiellt stöd som utgår till Turkiet som kandidatland till EU är en annan tänkbar åtgärd. Norge, som inte är med i EU, är liksom Sverige intresserade av att införa ett vapenembargo mot Turkiet.
Enligt utrikesminister Ann Linde kommer Sverige inför måndagens möte försöka söka stöd för förslaget om ett vapenembargo hos så många länder som möjligt, rapporterar Ekot.
Ökad export
Sverige skärpte sina regler för vapenexport i april i fjol och ska inte exportera till länder som deltar i krig eller anses vara odemokratiska. Enligt Svenska freds gick 24 procent av den svenska exporten av krigsmaterial till icke-demokratier under 2018. Turkiet är enligt organisationen den femte största icke-demokratiska importören av svenskt krigsmateriel, efter länder som Förenade arabemiraten och Thailand.
Exporten till Turkiet har i själva verket ökat kraftigt de senaste åren. För fem år sedan exporterade Sverige krigsmateriel till Turkiet för 21 miljoner kronor. Under 2018 var motsvarande siffra 300 miljoner kronor, enligt Ekot.
Enligt justitieminister Morgan Johansson exporterade inte Sverige materiel avsett för krigföring till Turkiet under 2018, något som Svenska freds tillbakavisar i SvD.
Skiftet har startat ett upprop adresserat till Morgan Johansson för att han ska stoppa all svensk export av krigsmateriel till Turkiet.
USA reagerar
Samtidigt som många länder oroar sig för att Turkiets offensiv ska destabilisera regionen hävdar Turkiet å sin sida att syftet är att skapa en ”säker zon” dit syrier kan återvända. President Erdogans regim har under de senaste månaderna skruvat upp tonläget och vill att stora delar av de 3,6 miljoner syrier som nu lever i landet ska återvända till Syrien.
Hur Turkiets offensiv ska bidra till att skapa fred och säkerhet i regionen är osäkert. Enligt Turkiet är kurderna som kontrollerar området terrorister, samtidigt som USA och omvärlden har samarbetat med dem i kampen mot IS. Några av grupperna som Turkiet nu strider emot är SDF och YPG, den senare anses av Turkiet ha kopplingar till terrorklassade PKK.
USA:s president Donald Trump skriver på Twitter att USA har tre möjliga val framför sig om Turkiets offensiv fortskrider på ett sätt de inte kan acceptera: att skicka in tusentals trupper och vinna militärt över Turkiet, införa hårda ekonomiska sanktioner mot Turkiet eller medla fram en lösning mellan kurderna och Turkiet.
