Jag ställde frågan i rubriken till mina vänner på Facebook och en förslog att de håller sig gömda bakom batikhäxorna och kulturmarxisterna. Värsta Mumindalen! Konstiga varelser överallt som ingen har sett, men alla är övertygade finns.
Jag har deltagit i fler antirasistiska demonstrationer än jag kan minnas. Och ibland dyker ett gäng huliganer upp. Ett par dussin. Jobbiga idioter som ingen gillar och som alla tycker illa om. Med alla menar jag upp till tio tusen människor som demonstrerar fredligt.
Om vi vore våldsbejakande skulle vi kunna börja gå rakt fram. Tusentals demonstranter skulle lätt kunna trampa ner några hundra poliser och några dussin nazister. Men vi gör aldrig det. Ingen av de tusentals demonstranterna gör det.
Mina kamrater i den hemligare delen av den antirasistiska rörelsen sysslar med helt andra saker än våld även om det förekommer övergrepp, som självklart ska lagföras. De infiltrerar och dokumenterar, förra sommaren visade en av mig bilder på hur antirasister hade tagit sig in bakom inspärrningarna vid en NMR-demonstration i Stockholm. Det gick typ en av ”de våra” på fem nazzar. Men ingen kom till skada. Vi stod snällt och fredligt och ropade:
NI KAN GÅ HEM NU!!!
Det är så det ser ut. Disciplin, medvetenhet och fredlighet. Att en antirasist som alla andra har självklar laglig rätt att värja sig mot en angripare är inte annorlunda än om vem som helst skulle bli attackerad.
Klart det finns våldsverkare bland vänstermänniskor, precis som överallt annars, men frågan är om de våldsbejakande vänstergrupperna egentligen existerar eller om de utgör någon form av hot? Nu har vetenskapen svarat. I en rapport från Lunds universitet.
Svaret är ett rungande nej, med ett lätt hånfullt leeende.
Rapportförfattarna konstaterar:
”För de intervjuade lokala tjänstemän som arbetar med att förebygga ”våldsbejakande extremism” framstår ”vänsterextremism” som ett i huvudsak hypotetiskt problem.”
Och det är inte bara i sammanfattningen som det som vi som hänger i ”ultravänstern” vetat länge: det finns grupper som kan utöva våld, det finns personer som sysslar med skadegörelse och tyvärr ger sig på folk, men de är extremt få och gör nästan ingenting längre. De flesta grupper som tidigare kanske kunde vara lite småjobbiga, om än inte direkt farliga, har upplöst eller avfolkats. Revolutionära fronten lades ner 2015, mycket på grund av att en av grundarna dömdes för dråpförsök efter en demonstration i Kärrtorp. Omständigheterna var minst sagt komplicerade, men han gjorde definitivt något oacceptabelt.
Ändå drabbas vänstermänniskor av repression på olika plan och det argumenteras intensivt för att tumskruvarna ska dras åt. Framförallt är lika kålsuparteorin allerstädes närvarande. Det leder inte bara till åsiktsförtryck utan också till att samhällsdebatten förvrids och blir ofokuserat. Den extrema högermiljön blir bara en av många andra, när i själva verket det är de som mördar, misshandlar och förföljer folk.
Demokratin är satt under attack från antidemokratiska, rasistiska och antihumanistiska grupper som inte drar sig för att spöa och hota folk. De ger sig på förvarslösa kvinnor på öppen gata och tillåts sprida hets mot folkgrupp utan att någon från staten gör särskilt mycket. Nu väcks åtal mot sju nazister som begått brott 2017 i Almedalen. Inte tack vara polis och åklagare, utan tack vare en ideell organisation, Juridikfronten, som efter att NMR sänt ut sina kriminella handlingar via Youtube. Inte en helt genomtänkt strategi att dokumentera och sprida bevisen för sina egna brott, men den högerxtrema miljön lever sitt eget liv och befolkas inte direkt av de mognaste bären på busken.
Jag vet inte om de skulle ha åkt dit om inte Juridikfronten hade gjort sitt, men att det har tagit två år för rättsväsendet att hinna upp dem är talande. Hur många brott till har dessa människor hunnit begå? Hur många människor till har fått spö eller till och med mördats på grund av samhällets flathet?
Istället för att skydda mig och andra medborgare som har åsikter och identiteter som dessa grupper tar som intäkt för medvetet, planerat politiskt våld så gullas det med dem på ett sätt som är rätt chockerande. Polisen vallar runt dem som fritidsledare i Almedalen och ber dem snällt att tona ner läget när deras fascistoida jidder blir lite för höggljutt, men släpper dem vind för våg för att misshandla oskyldiga med jämna mellanrum.
Det är inte dessa vänstergrupper eventuella våldspotential det handlar om , utan om deras åsikter som jag ömsom håller med om, ömsom tycker är obehagliga eller rent fåniga. Jag tycker det finns alldeles för mycket infantil romantik och naivitet inför förtryck i dessa grupper, men det är en annan sak. Det tycker jag om stora grupper moderater, en hel del sossar och andra också.
Jag har levt i den radikala vänstern hela mitt vuxna liv. Jag, precis som de flesta andra i vänstern, vet att det är så. Vi har vetat det hur länge som helst. Vänstern i sin helhet är inte det minsta våldsam. Inte ens ultravänstern.
