Utsikterna för att kommittén ska bli enig om hur en långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv migrationspolitik ska se ut verkar inte alldeles ljusa.

Kommittén ska ledas av kammarrättspresidenten Thomas Rolén, med företrädare för riksdagens partier som ledamöter. De får ett år på sig, till den 15 augusti 2020, att föreslå vad som ska komma i stället för den striktare, tillfälliga lag om uppehållstillstånd som infördes 2016 och som nyss har förlängts till 2021.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan partierna är stora och uttalanden inför kommitténs start, efter sommaren, pekar åt andra håll än den breda kompromissens.

SD-ledaren Jimmie Åkesson ska föra partiets talan i kommittén tillsammans med den migrationspolitiska talespersonen Paula Bieler. Åkesson sade under Almedalsveckan att SD genom att sätta honom i den visar hur allvarligt man ser på frågan. Partiledare brukar aldrig sitta i utredningar.

Samtidigt hävdade han att direktiven inte ger det som SD vill, en stramare politik.

– Vi kommer att ha en konstruktiv ingång, men vi kommer inte att sitta där som något alibi för att de invandringsliberala partierna ska kunna gömma undan den här frågan, sa Åkesson.

M ändrade sig

Moderaterna sa länge att de inte ens tänkte delta i utredningen. Ulf Kristersson skrev, när migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterade direktiven den 14 juni, att de var ett ”sånt magplask”.

”Regeringen tillsätter en utredning som av allt att döma har till uppgift att ÖKA invandringen till Sverige. Det är helt enkelt ansvarslöst”, skrev Kristersson.

Men M har övervägt saken och tänker delta, med Tobias Billström och den migrationspolitiska talespersonen Maria Malmer Stenergard.

– Att ställa sig utanför är fel, jag tror att Moderaterna behövs i den utredningen, sa partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson till Svenska Dagbladet i Almedalen.

Som Åkesson hävdar Svantesson att Socialdemokraterna inte har orkat hålla emot krav på mer liberala regler från Centerpartiet och Miljöpartiet när utredningen fick sina förhållningsorder.

KD backar upp

I 73-punktsprogrammet som regeringspartierna S och MP har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna sägs att reglerna för familjeåterförening, det vill säga anhöriginvandring, ska bli mindre strikta och utredas. Där sägs också att en ny humanitär skyddsgrund ska utredas och göra det möjligt att låta särskilt ömmande fall stanna i Sverige även om det egentligen inte finns skyddsskäl. Den linjen står även Kristdemokraterna bakom.

Men regeringen begär kostnadsberäkningar på det som kommittén kommer fram till, liksom bedömningar om regler som föreslås ökar eller minskar antalet asylsökande och uppehållstillstånd.

”Om förslagen innebär ökade offentligfinansiella kostnader ska förslag till finansiering lämnas”, slår direktiven fast.