DEBATT Öppet brev till våra beslutsfattare: Revolution rov vill uppmärksamma att det krävs en översyn av beslutsgång kring frågor om jakt på stora fridlysta rovdjur; varg, lo, järv och björn.
Länsstyrelserna mer eller mindre strör skyddsjaktsbeslut runt sig och licensjakterna hägrar så fort rovdjuren överstigit minimumantal för gynnsam bevarandestatus. Ibland på bristfällig inventering, eller obefintlig kontroll av om djuren är genetisk viktigmot kampen för inavel. För att inte tala om effekten av §28 i jaktförordningen, möjligheten att direkt på plats skydda tamdjur mot rovdjur.
Oavsett jaktform på fridlysta rovdjur borde det i lagrummet alltid finnas utrymme för motpart att resa överklagan. Under senare tid har beslut om skyddsjakt delgivits i direkt anslutning till jaktstart. Jägarna är då väl förberedda och ofta skjuts djuren bara inom något dygn. Medan motpart i sakfrågan inte ges möjlighet att framföra sin åsikt och ståndpunkt i frågan innan det är för sent.
Länsstyrelserna är offentliga myndigheter och deras beslut ska kunna överklagas till högre instans, enligt förvaltningslag 2017:900. Där står att läsa att överklagande av beslut ska ha kommit till beslutsmyndigheten inom tre veckor från datum som beslutet togs på myndigheten. Vilket borde innebära att det alltid ska vara tre veckors tidsfrist emellan beslut om skyddsjakt till jaktstart, för annars finns inte den lagliga möjligheten till faktisk överklagan.
Inför skyddsjaktsbeslut bör det alltid vara krav på länsstyrelserna att kontrollera dna på aktuella djur för att säkerställa att det inte beviljas jakt på genetiska viktiga individer. I dag skjuts djuren först och kontrolleras sen. Järv- och vargstammarna i Sverige lider av inavelsproblematik och de individer som klassas som genetiskt viktiga borde vara konstant fredade oavsett var de befinner sig.
Vid licensjakt på stora rovdjur får man inte, i enlighet med § 22 Jaktförordningen medföra vapen med motordrivet fordon i terräng. Men när det kommer till skyddsjakt kan länsstyrelserna ge dispens kring reglerna för användning av motordrivna fordon.
Länsstyrelserna uppger då att vid jakt från helikopter krävs jägarexamen samt genomgången utbildning, alternativt erfarenhet av jakt från helikopter. Vad för utbildning är det? Hur får man mätbar erfarenhet av en jaktform enbart tillåten i specifika fall?
Om det överhuvudtaget ska få förekomma jakt från helikopter borde det vara ett tillägg i den ordinarie jaktlicensen, noga uppstyrt.
Vid jakt på rovdjur borde dessutom skinnet aldrig tillfalla vare sig skytt eller jakträttsinnehavare. Skinnen bidrar enbart till en troféjakt, där skinnen symboliserar status.
Jaktförordningen §28 borde avföras. Det är mycket märkligt att fridlysta djur får skjutas helt efter eget beslut, utan bevisbörda på hur tamdjur varit hotade. Mer än ett vittnesmål från skytten. Det är som gjort för att missbrukas och ge kryphål för dem som inte vill ha rovdjuren i vår natur.
För ökad kontroll borde det vara anmälningsplikt för jägare på samtliga licensjakter, i dag är det enbart anmälningsplikt vid licensjakt på varg och lo. Det borde dessutom vara en rejäl avgift för att anmäla sig till licensjakt på fridlysta djur. Där det även bör vara ett maxantal jägare som får ge sig ut på dessa jakter. I dagsläget är det ibland flera hundra jägare som ger sig ut på jakt efter ett tiotal rovdjur. Det är både omoraliskt och oetiskt.
Med hopp om att någon tar detta till sig och gör något för våra rovdjur. Tack.
