Snus. En relativt harmlös naturprodukt eller dödsdrog? Den som läser Socialstyrelsens dödsorsaksregister ser att det finns en negativ relation, ju fler som snusar, desto färre drabbas av cancer.
Snus är en väldigt svensk produkt. Vått snus. Från början var snuset torrt. I Europa började man att använda torr, finmalen tobak som luktsnus på 1500-talet efter att tobaken kommit hit. Munken Ramon Pane som var med på Christoffer Columbus resa till Amerika såg några lokala präster som drog in tobaks i näsan.
Luktsnuset blev snart populärt, bland annat tack vare att den franska drottningen Katarina av Medici använde luktsnus för att mildra migrän. Den som hade tipsat henne om behandlingen var ambassadören Jean Nicot som senare fick ge det latinska namnet på tobaksläktet. Nicotiana.
Vått snus, eller munsnus, är ett senare fenomen. Sverige var under lång tid i det närmaste självförsörjande på tobak. Under 1800-talet dök det svenskt snuset upp på bred front. Tillverkningsprocessen var betydligt mer komplicerad och tidskrävande än i dag, men i och med att snuset inte jäses, som till exempel amerikansk tuggtobak innebar det mycket mindre hälsorisker än inte bara rökning. Det är de relativa hälsofördelarna som nu visar sig statistiken.
Nackdelen med kommersiellt snus är att tillsatserna är många och tillverkarna tillsätter massor av ämnen som ökar snusets giftighet, men vetenskapen är inte helt säker på om snus verkligen är cancerframkallande. I ett antal metastudier har man inte kunnat se några sådana, men i enskilda studier har man sett en ökning av vissa cancerformer.
Genom att jämföra cancerstatistik och statistik över antalet rökare och snusare i olika områden går det att åtminstone anta ett samband. Och det sambandet säger att regioner där färre personer snusar har högre andel cancerfall. Ju fler som snusar, desto mindre cancer.
Det beror naturligtvis på att färre röker om flera människor snusar. Många slutar att röka och övergår till snus. I delar av landet där snuset är mer accepterat börjar färre människor att röka.
Mest skonsamt för hälsan är naturligtvis att sluta med tobaksprodukter helt, men runt 40 procent av dem som snusar har börjat för att kunna sluta röka och för dem är snusandet en hälsovinst. Men snus har andra hälsorisker som det inte råder särskilt mycket tvivel om. Förhöjt blodtryck, andra hjärt- och kärlsjukdomar, skador på munnens slemhinnor och tandkött är de vanligaste.
Syrefakta:
Rökning fortfarande vanligt bland unga
Rökningen minskar i Sverige, men tobaksanvändningen skiljer sig mycket mellan olika grupper. Det är unga som röker mest.
29 procent av de 17-29-åriga har rökt den senaste månaden. Det är mer än dubbelt så många som i någon annan åldersgrupp, visar en ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Feströkare
Samtidigt ökar användningen av snus bland de unga. 26 procent uppgav 2018 att de snusat någon gång den senaste månaden, jämfört med 19 procent tio år tidigare.
– Det som är speciellt är att det är många unga som är sporadiska rökare och snusare, alltså feströkare. Att andelen är så stor bland den yngsta åldersgruppen är förmodligen att den åldersgruppen festar mest, säger Martina Zetterqvist, utredare på CAN.
Bland befolkningen i stort svarar 16 procent att de snusat minst en gång den senaste månaden.
Färre röker
Sedan 2003 har andelen personer som röker varje dag halverats. Däremot har andelen feströkare varit nästan oförändrad under samma period.
– Det tyder på att de tidigare restriktionerna inte har påverkat feströkningen. Så det ska bli jätteintressant att se vad som sker efter det nya förbudet. Man kan tänka sig att det kommer att påverka feströkarna just på grund av förbudet på uteserveringar, säger Martina Zetterqvist.
Sedan 2005 har det varit förbjudet att röka i lokaler som serverar mat och dryck. Det nya förbudet som trädde i kraft den 1 juli i år innebär att det bland annat är förbjudet att röka på uteserveringar och idrottsanläggningar.
Rapporten bygger på mätningar som gjorts sedan 2003, varje år har det genomförts runt 18 000 telefonintervjuer med 17-84-åringar.
