Trodde du att granrisdekorationer var en jultradition är det dags att tänka nytt. Som i gammalt, alltså: risets främsta syfte var förr att hålla onda väsen på avstånd. Oavsett syfte: Här kan du lära dig att göra en egen krans.
Traditionen med julkrans kommer, precis som julgran och julklappar, från i första hand Tyskland, men seden är vanlig också i England och Frankrike.
– En klassisk krans är ganska tjock och har en röd rosett, säger trädgårdsdesignern och floristen Anna Lidström.
Så här års är hon flitigt anlitad som kursledare för olika workshoppar, där pysselsugna får lära sig att binda kransar. När vi träffar henne förbereder hon kransbindning med ett 20-tal entusiaster på Björknäs trädgård i Nacka utanför Stockholm.
Skrämma knytt
Men att använda granris som dekoration vid julens högtider går långt tillbaka i historien. Enligt folktron höll riset onda väsen och knytt på avstånd och därför la man ut kvistar på förstukvisten och stack ned granruskor i gödselstacken.
Seden att hänga en julkrans på dörren är yngre, och slog inte igenom här förrän efter andra världskriget. Då var det britter och amerikaner som stod för inspirationen. Hos dem var materialet i regel järnek, som dekorerades med röda bär. Eftersom våra vintergröna växter snarare är gran, en och lingonris, fick de prägla våra julkransar.
Trenden är att gå mot ett nättare uttryck på kransarna, gärna dekorerade med material plockade runt knuten, enligt Anna Lidström:
– Det som också är lite nytt är att kransarna inte bara är hänvisade till ytterdörren. Nu hänger vi dem både på väggen och i fönstren inomhus.
Hon märker att det finns ett sug efter att arbeta med händerna och skapa något eget.
– Det upplevs som meditativt och avkopplande. Det blir en naturlig paus. Att vara kreativ ger en särskild tillfredsställelse.
Färdiga ringar
Precis som många andra områden är det återbruk och miljöfokus som gäller även här. Materialet hämtas i trädgården, skogen och dikeskanten. Spillet från kransarna kan användas till att göra konstfulla hängprydnader och girlanger.
Att jobba med ståltråd och en redan färdig ring – antingen av halm eller järn – är enklast.
Vilket material som utgör stommen i kransen är upp till var och en. Vill man slippa stickiga barr är det betydligt behagligare och mer lättarbetat att använda ris från sköna, mjuka gran- och enslag. Hit hör ädelgranar som kaskad eller nobilisgran och barrväxter som cypress, mjuken och kryptomeria.
– Jag tycker också att det är jättefint att blanda in eukalyptus, blåbärsris eller ormbunkar. De sistnämnda torkar och får en annan färg efter ett tag, men det kan bli himla fint.
Som dekoration kan nypon, rönnbär eller oxelbär användas. Eller hasselnötter och kastanjer.
– Låt fantasin flöda och använd det naturen har att erbjuda, säger Anna Lidström.
Bind din egen krans
1. Använd färdiga ringar av metall eller halm.
2. Gör små buketter av växterna i stället för att använda långa växtdelar. Då blir resultatet tajtare och kransen snyggare.
3. Lägg buketterna omlott på ringen så att fästena döljs av nästa bukett.
4. Använd tunn ståltråd för att fästa växterna på ringarna. Dra åt den ordentligt, gärna två varv. När växterna torkar krymper de och riskerar annars att ramla ur kransen annars.
5. Ta vara på spillet. Fäst dem i ett vanligt snöre som en girlang eller tillverka en enkel mobil.
Det här behöver du
+ Ringar av metall eller halm. Finns att köpa i hobby- eller trädgårdsaffärer och brukar kosta runt 70 kronor.
+ Sekatör.
+ Mjuk ståltråd.
+ Växtmaterial.
