En park i stadsdelen Östermalm i Stockholm har tidigare varit en kyrkogård där 10 000 personer begravdes. I Falköpings kommun finns hela 22 ödekyrkogårdar och i Emmabodas kommun finns 31 gamla pest- eller kolerakyrkogårdar, enligt Statistiska centralbyrån (SCB) som uppger att det finns totalt 454 ödekyrkogårdar runt om i landet.

– Vissa av de gamla kyrkogårdarna är väldigt tydliga, det kan till exempel finnas en kyrkomur, kyrkogrund och någon enstaka gravsten kvar. I vissa fall är det bara en åkermark, där man utifrån gammalt kartmaterial har kunnat se att det har funnits en kyrkogård där, säger Johan Andersson, antikvarie på Riksantikvarieämbetets informationsavdelning.

Kyrkogårdar övergavs

– En av anledningarna till att kyrkogårdar lämnats öde är att de har tillhört olika församlingar som slagits ihop, och att man efter hopslagningen valt att överge en av kyrkogårdarna, berättar Johan Andersson.

Utöver de 454 ödekyrkogårdarna finns också gamla pest- eller kolerakyrkogårdar registrerade på 682 platser i Sverige. Pesten kom till Sverige för första gången under mitten av 1300-talet, och det sista stora utbrottet inträffade i början av 1700-talet. Koleran kom till Sverige på 1800-talet.

Ville särskilja

– Pest- eller koleragravarna kopplas till de stora epidemierna som har förekommit i Sverige. Det var många som dog och man visste om att det fanns en smittorisk, därför ville man ofta särskilja deras gravplatser från andra. Det är också därför just de kyrkogårdarna ofta låg lite längre bort från bebyggelsen, säger Johan Andersson.

De som tycker att kyrkogårdar är lite kusliga tänker kanske till en extra gång innan de flyttar in i ett hus nära en kyrkogård. Men det kan vara så att den närmaste kyrkogården ligger närmare än vad man tror. Över 400 000 personer i Sverige bor mindre än en kilometer från en ödekyrkogård och nära en halv miljon bor mindre än en kilometer från en pest- eller kolerakyrkogård, enligt SCB.