I dag bor cirka en miljon rohingyer i flyktingläger i Bangladesh. Majoriteten av dem flydde från delstaten Rakhine i Myanmar mellan augusti och oktober 2017.

Rohingyafolket beskrivs av FN som en av världens mest förföljda minoritetsgrupper. I Myanmar lever rohingyer som statslösa utan medborgerliga rättigheter.

Drygt 700 000 rohingyer flydde en militäroffensiv som innefattade massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter. I en FN-rapport från 2018 anklagades Myanmars arméchef för att ha orsakat ”folkmord” och ”brott mot mänskligheten”.

I rapporten anklagades även Aung San Suu Kyis regering för att ha bidragit till brottens omfattning genom att ha tillåtit hat och hets mot rohingyerna och genom att begränsa medier och kritiker att nå ut.

Regeringen i Myanmar avvisade rapportens slutsatser.

Nekas medborgarskap i Myanmar

Sedan 2017 har initiativ tagits för att rohingyerna ska återvända till Myanmar. Men då deras säkerhet inte garanteras, eftersom rohingyer fortsatt nekas medborgarskap, har dessa misslyckats. Det rapporterade Tidningen Global i augusti.

– På väg till Maungdaw stoppas du av styrkor som trakasserar dig, kräver mutor eller så slutar det med att de torterar dig, säger en flykting till Human Rights Watch.

– Allt det kan de göra eftersom vi är rohingyer som inte har någon rörelsefrihet. Allt detta måste få ett slut om de vill att vi återvänder, så att vi kan bo där som medborgare och utan diskriminering.

Myanmars regering har enligt Human Rights Watch inte agerat för att underlätta för rohingyer att återvända till Rakhine. Uppskattningsvis bor en halv miljon rohingyer kvar under oacceptabla villkor och stark kontroll.

Internet är blockerat i delar av delstaten och såväl hjälparbetare som journalister har begränsade möjligheter att resa dit.

Det senaste förslaget är att sätta stängsel runt flyktinglägren i Bangladesh. Kamal Hossain, vice regionchefen för distriktet Cox’s Bazar, uppger att stängslen är ett krav från lokalbefolkningen i området.

– Vi kommer att sätta upp stängsel så att vi har kontroll över rohingyerna, säger Kamal Hossain till Sveriges Radio.

– De elva poliskontrollerna längs vägarna räcker inte, för rohingyer har rört sig vidare.

Flyttas till en ö i Bengaliska viken

En annat förslag för att förhindra rohingyer från att röra sig vidare är att förflytta dem till en ö i Bengaliska viken.

– Ett hundratal rohingyafamiljer har uttryckt intresse för att flytta dit, säger Kamal Hossain.

Ön Bhasan Char har skapats av slam som floden Ganges har fört med sig och under de 20 år som den funnits har den drabbas av både cykloner och översvämningar.

Louise Donovan, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR, är kritisk mot flytten.

– Vi anser att det måste göras en oberoende säkerhetsbedömning av ön, innan någon flyttas dit, säger Louise Donovan till Sveriges Radio.

Enligt henne är FN:s utgångspunkt att en förflyttning av rohingyer måste ske frivilligt.

– De bör kunna besöka ön innan de beslutar att lämna det som de har nu.