Nyligen avled advokaten och miljörättskämpen Polly Higgins. Förutom att bistå gratis juridisk assistans till miljöaktivister kämpade Higgins för att få till stånd en internationell lag om ecocide – miljömord. Ecocide föreslås adderas till listan över internationella brott i International Crime court, ICC, för att göra företagsledare, politiker och andra makthavare juridiskt ansvariga för hur deras verksamheter påverkar miljö och klimat (eradicatingecocide.com).
Higgins bortgång är en stor sorg och förlust, men precis som Björn Eriksson skrev i Supermiljöbloggen den 25 april råder ingen tvekan om att hennes kamp kommer föras vidare. Klimat och miljö är högaktuellt inför EU-valet och aktivism pågår under olika namn och paroller över hela världen. Samtidigt tar det tid för budskapet att slå igenom i politiska beslut, trots att vi rent formellt redan skyddat naturen i lag.

Nyligen utbildades Gotlands samtliga miljönämndspolitiker i miljöbalken. Utbildningen gavs av juristen Gunilla Högberg Björck vars uttalade ambition är att arbeta för hållbar utveckling. Under dagen blev det tydligt att vid en bokstavlig tolkning av miljöbalken hade Gotland varken haft kryssningskaj eller industriell kalkbrytning, men eftersom lagen inte sällan underställs annan lagstiftning eller tolkas godtyckligt, prioriteras istället kortsiktig ekonomisk vinst. Inga nyheter på den fronten alltså. I såväl beredning som beslut nedprioriteras naturvärden, kanske av gammal vana.

I en artikel från 2008 skriver kulturgeografen Don Mitchell om olika sätt att tolka landskap. En tolkning av landskap är som medel för att tjäna pengar och upprätthålla makt. I denna tolkning anses landskapets enda funktion vara att bidra till ekonomisk tillväxt, samt att upprätthålla territorium och maktrelationer. När SMA Mineral ansöker om att starta ny kalkbrytning väger den omedelbara ekonomiska vinsten därför tyngre än förstörda våtmarker, och när Försvarets blypatroner förorenar Vättern är beredskap inför eventuella hot från främmande makt viktigare än att bevara en av landets största dricksvattenkällor – helt enkelt eftersom landskapets då anses uppfylla sitt ”syfte” som ekonomisk resurs och maktmedel. Ett absurd tolkning tätt kopplad till kapitalism och militarism.

Oavsett vilka tolkningsmodeller en väljer måste nyckeln till naturens skydd mot förstörelse ligga i att vi människor omvärderar vår relation till landskapet. I Polly Higgins anda måste mänskliga aktiviteter ta hänsyn till miljö och klimat – inte bara för att naturen har ett värde i sig, utan för att det är absolut nödvändigt för vår egen existens på jorden (vilket väl borde vara skäl nog).
Precis som i bekämpandet av alla förtryckande relationer, den mellan män och kvinnor, mellan människor och djur, mellan städer och landsbygd och så vidare, är målet jämställdhet och jämlikhet, och ett ömsesidighet där ingen finns till för den andras skull. En lag om ecocide är därför ett viktigt steg mot jämställdhet mellan människa och natur.