En av de bästa sakerna med julen är att hitta på julklappsrim. Jo, det förutsätter förstås att man ger julklappar, men de kan vara hembakade, återbrukade, de behöver inte ens vara materiella. Man skulle kunna skriva julklappsrim till varandra istället för att ge julklappar, och läsa upp dem kring granen till pepparkakor och glögg eller så. Eller under en promenad i gnistrande rimfrost.
”Hvarje träd som i bruddrägt ses glimma / Ack så vackert blott vintern kan rimma” skrev en författare på 1800-talet. Det var en lek med två betydelser av ordet rimma. Dels det som orden kan göra, dels den som det blir rimfrost av. Att rimma är att bilda ett lager av något, till exempel frost, sot, ärg eller salt. Sannolikt kommer det från ett gammalt ord som har betytt skumma av grädden. Men i versen rimmar vintern träden med frost på rimmad vers.
Det är samma ord som engelska rim, som betyder kant, gräns och kust. Samma rim finns i Särimner, namnet på den stackars grisen i Valhall, som slaktades, kokades och återuppstod varje dag för att på nytt bli middag åt fallna kämpar. Särima är fornnordiska för havsstrand och Särimner betyder ungefär ”han från havsstranden”. Ett lite märkligt namn på en gris.
Rim kan också vara det vita skummet på vågkammarna, och den andra sortens rim har en motsvarighet i vågornas regelbundna rytm.
Ordet rim, som i rim och ramsor, har släktingar i många germanska språk och kommer från fornfranskan, som fick det från latinets rhythm, som kom från grekiskan. Rim och rytm och aritmetik har alltså ett gemensamt ursprung som har att göra med tal, rader, regelbundenhet, rimlighet och rim och reson. Men samma ordstam finns i grekiska reuma, som betyder flöde, och i ström.
Att rimma på svenska anses vara svårare än på många andra språk. Det beror bland annat på att språkmelodin är så viktig på svenska, och att det är svårt att få ihop texten så den passar med melodin.
Men det gäller bara slutrim, som är den vanligaste sortens rim – när två rader slutar likadant. Den sista betonade stavelsen i raden, och det som kommer efter den, ska rimma med slutet på nästa rad: ”Det var en kvinna i Gränna/som sin stjärtmuskel så kunde spänna” (början på en limerick av Hasse Alfredson). Eller ”Nothing sucks / like Electrolux” (mindre lyckad reklamslogan som en svensk elektronikfirma använde i USA).
För att göra det lite enklare har många visdiktare och andra valt att ställa lägre krav på ljudlikheten. Nödrim brukar det kallas, men sådana rim kan fungera lika bra fast de inte är så exakta. Som i det här, som kommer från en barnramsa: ”Här ska du få, ditt förbaskade troll / för att du inte kan räkna till tolv”.
I gamla dikter, till exempel Eddan, är det vanligt med en annan sorts rim: stavrim eller allitteration. Det innebär att alla ord, eller flera som följer efter varandra, börjar på samma bokstav. Förutom i poesi används det bland annat i reklam och retorik – som ”Vägval vänster” och ”Volvos värde varar”.
Rimma är roligt, men rätt rim råkar man inte alltid på i rättan tid. När du fastnar kan du till exempel ta en titt på rimlexikon.com och se om det hjälper. Men du kan också prova med en annan sorts rim. Till exempel allitteration, som rimmar med både revolution och rim och reson.
