Det är svårt att med ord beskriva stjärnhimlen ovanför mitt huvud. Visst, jag kan ta till klyschiga formuleringar som ”en enorm kupol med miljontals lysande och blinkande prickar på en sammetssvart grund”, men det gör inte riktigt bilden rättvisa. Närmast kommer nog de som beskriver stjärnhimlen ovanför danska Mön som världens största kyrka – där känslan av att vara minst på jorden helt naturligt gifter sig med känslan av att allting är möjligt.

Möns klint, ett område där branta kritvita klippor stupar ner i ett turkosblått hav, är en otrolig syn i dagsljus, men frågan är om det inte är ännu vackrare när mörkret har lagt sig. Ty jag har aldrig sett en så mörk himmel och så många stjärnor i hela mitt liv. Och sedan 2017 är det enklare än någonsin att se dem. Då utnämnde organisationen International Dark sky association, IDA, Mön till Nordens första och hittills enda certifierade internationella mörkerpark, vilket innebär att området är skyddat från ljusföroreningar till förmån för mörkret.

– Mön är en av de mörkaste platserna i Danmark. I en stor stad kan du se 500 stjärnor, här kan du se 10 000. Det är en otrolig välvning på himlen, som i en kyrka eller en moské, säger Ole Eskling, campingchef på Camping Möns klint och en av initiativtagarna till projektet Dark sky Mön.

Mörka platser blir allt mer sällsynta. En tredjedel av jordens befolkning har aldrig sett en stjärnbeströdd himmel eftersom konstgjort ljus från städer gör att stjärnorna drunknar. Ljuset kommer från gatlyktor, reklamskyltar och vägbelysning och på avstånd ser det ut som om en kupol höljts över städerna.

Sverige är ett av få lyckligt lottade länder där det fortfarande går att få en skymt av Vintergatan. I Danmark finns inte sådana avstånd, men just Mön ligger som en liten mörk ö i ett hav av ljus.

I en tid av upplysning

Ole Eskling menar att utmärkelsen bokstavligt talat kommer i en tid av upplysning. Att göra om en hel kommun till ett mörkerparadis hade enligt honom inte varit möjligt för 15 år sedan.

– Att vi lyckas nu är för att tiden är rätt. När vi började arbeta med Dark sky Mön var mörkret något som skulle bekämpas med ljus – nu är det tvärtom. I dag finns ett intresse för mörkret, inte bara för att se stjärnorna utan för att vi har blivit mer uppmärksammade på hur viktig naturen är för oss, säger han och fortsätter:

– Om du går ut och tittar på stjärnorna får du ro, för du kan omöjligt förhålla dig till dem och universums storlek. Det ger ro att inte förstå något och på det sättet får vi nya insikter. Mörker är psykologiskt viktigt.

Enligt Johannes Puschnig, forskare i astronomi vid universitetet i Heidelberg och tidigare ljusforskare vid Stockholms universitet, är ljusföroreningar den snabbast växande föroreningen just nu och de har således stora konsekvenser för den mänskliga hälsan. Bland annat kan för mycket och fel ljus orsaka sömnstörningar och hjärtsjukdomar.

– Exponering för blått ljus sent på kvällen kan orsaka dygnsrytmsstörning, vilket i sin tur kan orsaka cancer enligt International Agency for research on cancer. Studier från både 2010 och 2016 har även funnit att artificiellt ljus på natten ökar risken för bröstcancer hos kvinnor.

Konsekvenser för djurlivet

Det ständiga konstgjorda ljuset har också visat sig ha konsekvenser för djurlivet. Ett exempel är havssköldpaddsungar som vanligtvis använder månljuset för att hitta ner till havet när de har kläckts. En studie från 2017 visar dock att ungarna lätt blir distraherade av artificiellt upplysta hotell och vandrar åt fel håll för att till slut dö av utmattning, alternativt blir föda åt rovfåglar. Forskarna rapporterade också att häckningsframgången hos den oäkta karettsköldpaddan minskar med 20 procent i närvaro av ljusföroreningar.

Ljusföroreningar orsakar också svårigheter för migrerande fåglar som kan förlora orienteringen när de blir distraherade av ljuset. De börjar cirkulera och dör till slut även de av utmattning.

– Detta beteende har observerats i bland annat Nordsjön där nattaktiva fåglar attraheras av ljuset från oljeplattformar, säger Johannes Puschnig.

Artificiellt ljus leder också till kortare viloperioder för fåglarna, vilket gör dem mer stressade.

– Troligtvis påverkas många fler arter, inklusive växter, av ljusföroreningarna, men det är ännu inte avgjort hur.

Förutom hälsan påverkas även ekonomin negativt av det artificiella ljuset. Enligt IDA förlorar USA 10 miljarder dollar om året på ljuskällor som är felriktade, står på i onödan eller är onödigt starka. I Sverige har ingen tagit reda på en motsvarande siffra.

Faktum är att intresset för ljusföroreningar i Sverige är i princip icke existerande. Detta trots att Sverige har ännu bättre förutsättningar än Danmark att dra ekonomisk nytta av en klar stjärnhimmel. Johannes Puschnig tror att bristen på intresse beror på att påverkan inte är greppbar.

– Jag brukar jämföra det med ljudföroreningar. Länge fanns inga projekt som skyddade människor från buller och det var heller inte känt hur det påverkade vår hälsa. Det krävdes många år av forskning och marknadsföring för att ändra den situationen.

Ljusföroreningarna

En av få svenskar som är engagerad i frågan är Gunilla Lauthers, politiker (V) i Vaxholms kommun. Hon har länge försökt få kommunen att intressera sig för ljusföroreningarna, dock utan resultat.

– Vi bor i en blå kommun och alla motioner avslås av princip av alliansen. Jag tror att av snålhet har situationen ändå blivit bättre. Ingen vill betala för ljus som inte gör nytta och rundstrålande lampor är inte så moderiktiga längre. Men vi använder ändå alldeles för mycket ljus på fel ställen.

Även riksdagsledamot Rickard Nordin (C) har försökt att uppmärksamma problemet efter att ha blivit tipsad om ljusföroreningar av en oroad medborgare. Bland annat har han skickat in motioner till riksdagen. Responsen har dock varit skral. Han tror att många känner till problematiken, men att det är svårt att få gehör för frågan på grund av konflikten med trygghet och säkerhet.

– Men med smart ljussättning går det att tillgodose både behovet av säkerhet och behovet av minskat ljus. Det behöver inte bli en stor debatt. Det räcker till stor del med att kunskapsläget höjs hos gatuplanerare, stadsbyggare och arkitekter.

Tidningar köar

I Danmark är intresset för ljusföroreningar betydligt större än i Sverige. Åtminstone efter all uppmärksamhet som Mön har dragit till sig. Ole Eskling uppskattar att drygt 20 procent av camping- och hotellbokningarna numera är relaterade till Dark sky Mön och både nationella och internationella tidningar köar för att göra reportage. Tidigare i år var exempelvis National Geographic Traveller där, något Ole Eskling är mäkta stolt över.

I dag skyddas sammanlagt 103 platser i världen av IDA. Dark sky Mön är dock först i världen med att bli certifierade som både Dark sky park och Dark sky community.

– Vilket område som helst där det är mörkt och där det inte finns några människor skulle kunna bli en mörkerpark. Till exempel ett naturreservat. Men för att bli en community, det vill säga en plats där det bor människor, krävs det engagemang.

Ekonomiska fördelarna

Han berättar att det har varit en utmaning att få invånarna att förstå att mörkret är något positivt. Precis som de flesta andra tyckte de att mörker skulle bekämpas med ljus och det krävdes mycket arbete för att lyckas. Det var först när de de ekonomiska fördelarna uppenbarades som motståndet släppte.

– Säger man till ett hus att om de byter sina lampor så blir de Dark sky-certifierade så undrar de vad som är bra med det och argumenterar att det bara kostar pengar. Men om jag istället säger att de genom att byta sina lampor kan spara 20 procent energi och därmed pengar så går det snabbt.

I och med utnämningen 2017 tvingades den dåvarande danska miljöministern att skriva på ett ”letter of eternity” som skulle tillåta Mön att förbli ett mörkerreservat för all framtid, vilket enligt Ole Eskling inte föll väl ut på grund av dennes kontroversiella läggning.

– Men då hade vi kommit så långt att han var tvungen. Han blev så sur, säger Ole Eskling och flinar.

Numera handlar det dock inte bara om att bevara mörkret utan även om att sprida det till andra kommuner.

– Egentligen handlar det om en tro på en varaktig utveckling med människan och naturen i centrum. Vi är mycket stolta över att vara ambassadörer för mörkret.

Fotnot: Enligt en vetenskaplig artikel från 2016 är Singapore det mest upplysta landet i hela världen i förhållande till sin yta. Även Italien och Sydkorea hade höga nivåer av ljusföroreningar. Minst ljusföroreningar hade Tchad, Centralafrikanska republiken och även till Madagaskar. Bland länder i Europa är Sverige, Norge och Skottland fortfarande hyfsat stjärnsäkra – på speciella platser.