– Plastföroreningar är ett verkligt och oroande problem, säger Tony Ribbink, chef för Sustainable Seas Trust, SST som arbetar med att bekämpa föroreningar av plast i haven i Afrika.

Han tillägger att Afrika är den näst mest förorenade regionen efter Sydostasien.

– Prognoser visar att Afrika kan bli den mest plastförorenade kontinenten 2050 om vi inte agerar nu, säger han.

Det är bråttom att stoppa den globala strömmen av plast och många länder gör framsteg i arbetet med att minska användningen av plastprodukter.

Professor Geoffrey Wahungu, chef för Kenyas miljömyndighet, Nema, säger att det märkts en tydlig skillnad sedan landet förbjöd plastpåsar förra året.

– Vattendragen är mycket renare och de översvämningar som brukade inträffa tidigare till följd av att det blev stopp i avloppen av plasten förekommer inte längre.

Tar fram en manual

Ocean Atlas som publiceras av den gröna tyska tankesmedjan Heinrich Böll-stiftelsen listar de tjugo länder i världen som har störst brister när det gäller hanteringen av plastavfall. Fem av dessa länder finns i Afrika: Egypten, Sydafrika, Nigeria, Marocko och Algeriet.

Enligt Ocean Atlas kommer 80 procent av plastavfallet i haven från fastlandet och främst från länder som saknar eller som har bristfällig avfallshantering.

African Marine Waste Network, som lanserades 2016 och där 38 länder i Afrika ingår, är en plattform som syftar till att bidra till samarbete och kunskapsspridning. Nätverket arbetar för att hitta skräddarsydda lösningar på problemen med plastföroreningarna i haven kring kontinenten.

Plattformen arbetar med att ta fram en manual för hur avfallsproblemen ska bemötas. Den ska lanseras nästa år och kommer först att distribueras i Sydafrika för att sedan spridas över kontinenten. Nätverket kommer också starta utbildningar i avfallshantering.

Kartläggning

Haven täcker 70 procent av jordens yta och förser mänskligheten med mat, reglerar klimatet och producerar det mesta av det syre vi andas. Dessutom spelar haven en viktig roll för den globala ekonomin genom turism, fiske, sjöfart och handel.

Varje år dumpas åtta miljoner ton plast i världshaven enligt FN:s miljöprogram Unep. Om användandet av plast i världen inte minskar kan det finnas mer plast än fisk i haven 2050, uppger FN-organet.

– Vi har visat på behovet att kartlägga hur omfattande föroreningarna är. I Afrika har det inte gjorts en sådan kartläggning så vi har utvecklat system för att beräkna det. Vi använder oss av satelliter och obemannade luftfarkoster. Vad vi kan se har vi allvarliga plastföroreningar i våra hav och sjöar, säger Tony Ribbink.

Kunskap och återvinning

Han menar att det finns stora möjligheter att vända utvecklingen, stoppa spridningen av plast och utveckla nya strategier för avfallshanteringen, genom att involvera lokala myndigheter och den privata sektorn i olika program för återvinning av avfall.

– Den verkliga utmaningen handlar om att förändra människors beteende på arbetsplatser, i skolor, i hemmen och inom turismen, säger han. Det mesta av plasten som hamnar i floder och hav kommer från städer.

Ett problem är att det saknas kunskap om plastens ekonomiska värde, menar Tony Ribbink. Den kunskapen skulle kunna skapa incitament för företag att samla in och återvinna plast.

Nyligen undertecknade 250 aktörer, däribland flera av världens största förpackningsproducenter och återförsäljare, en överenskommelse om att få bort plastavfall och plastrelaterade föroreningar. Överenskommelsen är en del av ”The New Plastics Economy Global Commitment” som leds av Ellen MacArthur Foundation i samarbete med Unep.