Majoriteten som skadas och dödas av minor (87 procent) är civila och nästan hälften av dem är barn, enligt rapporten Landmine monitor 2018 som släpptes förra veckan från Internationella kampanjen för ett förbud mot landminor (ICBL).

– På grund av den fruktansvärda inverkan som de senaste växande konflikterna har haft, så orsakar landminor, och andra explosiva lämningar från krig, dödsoffer i mängder som vi inte har sett på många år, säger Loren Persi, en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.

Totalt registrerades 2 793 dödsoffer 2017, men det finns alltid ett stort mörkertal, enligt rapporten.

Samtidigt har de ekonomiska bidragen till att röja landminor varit rekordhöga under 2017, en ökning med mer än 1,8 miljarder kronor till drygt 6,1 miljarder kronor för minröjning i 38 länder och tre andra berörda områden.

Under den senaste femårsperioden har Sverige nästan halverat sitt minstöd till runt 350 miljoner kronor. Regeringen uppgav i början av året att det ska höjas igen under de kommande tre åren, något som Svenska FN-förbundet välkomnar.

– Svenskt minstöd har halkat efter vilket vi har påtalat under en rad år. Vi hoppas att årets nysatsning innebär att trenden vänder och att Sverige på sikt är med och möter det internationella behovet. Uthållighet krävs om målet att röja alla minor till 2025 ska nås, säger Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson, i en kommentar.

Under de senaste fem åren har en sammanlagd yta på ungefär 830 kvadratkilometer röjts från minor (motsvarande en medelstor svensk kommun). Det innebär mer än en miljon personminor och 66 000 fordonsminor.

Ny utsättning av minor sker i dag sällan av stater – Myanmar är ett undantag – men under det senaste året har ickestatliga väpnade grupper gjort det i ytterligare minst sju länder; Afghanistan, Colombia, Indien, Nigeria, Pakistan, Thailand och Yemen, enligt ICBL.