De satsningar som görs för att stoppa skogsskövlingen i Amazonas räcker inte om de åtföljs av investeringar som samtidigt leder till att den biologiska mångfalden minskar. Det är budskapet från en koalition av organisationer vid FN-konferensen om biologisk mångfald i Sharm el-Sheikh i Egypten denna veckan.
– Folk pratar om att ”investera i biologisk mångfald”, men det vi behöver tala om är att dra tillbaka investeringar i förstörelsen av biologisk mångfald, säger Isis Alvarez, vid Global Forest Coalition, GFC.
GFC är en global koalition som företräder organisationer från 60 olika länder och som arbetar för en rättighetsbaserad och socialt ansvarstagande miljöpolitik.
– Kött- och sojaindustrierna är de främsta orsakerna till avskogning, och vi måste sluta ge finansiellt och annat stöd till dessa sektorer, säger Isis Alvarez.
GFC menar att de satsningar som görs för att producera och exportera kött och soja från Brasilien, Paraguay och Argentina är en av de främsta orsakerna till att skogar och biologisk mångfald går förlorad.
Subventioner till avskogning
Konventionen om biologisk mångfald, CBD, är en global överenskommelse som ratificerats av 196 stater. Den syftar till att verka för en hållbar utveckling, och fram till den 29 november pågick en internationell konferens om konventionen i Egypten. Målsättningen är att komma fram till ett globalt handlingsprogram som ska antas i Peking 2020 och leda utvecklingen därefter. Detta program ska ersätta de så kallade Aichi-målen som fastställdes 2010, och där det slogs fast att subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden skulle fasas ut eller reformeras under de kommande tio åren för att minska de skadliga effekterna.
Men enligt GFC utgår stöd för att ”skydda den biologiska mångfalden” i Amazonas samtidigt som boskapsindustri och sojaproducenter förblivit mottagare av kraftiga subventioner och skattelättnader.
Isis Alveraz varnar för att om skogsskövlingen fortsätter i nuvarande takt så kan världens regnskogar i stort sett vara borta inom hundra år.
– Jordbruket är den främsta drivkraften bakom avskogningen. Jordbrukare fäller skog för att skapa mer utrymme för odlingar eller nya betesmarker för boskap, säger biologen Isis Alveraz som kommer från Colombia.
Odla föda till boskap
Enligt GFC tar det jordbruk som är inriktat på att odla föda till boskap stora markområden i anspråk, vilket är en stor belastning för skogarna i synnerhet i Amazonas.
Koalitionen uppger att regionen Chaco i Paraguay förlorar tusen hektar skog om dagen på grund av boskapsindustrin och odlingar av soja – samtidigt som företagen som bedriver verksamheten åtnjuter skattelättnader.
Även i Brasilien fortsätter skogsskövlingen samtidigt som landets regering gjort stora investeringar i boskapsindustrin. Enligt GFC har jordbruksföretag fått tillgång till billiga krediter till ett mycket högt värde, medan betydligt mindre summor har satsats på att bekämpa skogsskövling. Dessutom visar nya rapporter att avskogningen i brasilianska Amazonas tilltagit kraftigt under den valrörelse som slutade med att högerextremisten Jair Bolsonaro vann presidentvalet i landet.
Koalitionen understryker också att boskapsindustrin orsakar stora skador för lokalbefolkningar.
– En stor del av den mark som används för boskap i Paraguay togs över i samband med markrofferier, samtidigt som lönerna som betalas av ranchägarna bara är en tredjedel så höga som de nationella minimilönerna, säger Miguel Lovera, som företräder GFC i Paraguay.
Soja- och köttindustrin
• Soja är en av de största och viktigaste grödorna för produktion av vegetabiliskt protein och olja.
• 85 procent av alla sojabönor processas till sojamjöl och olja. Av detta sojamjöl går cirka 98 procent till djurfoder.
• I genomsnitt äter en europé ”indirekt” 61 kilo soja per år genom olika kött- och mejeriprodukter (där djuren ätit soja).
• Ungefär 6 procent av all odlad soja används direkt som livsmedel i form av tofu eller sojaburgare.
• Sojaoljan används både till livsmedel, kemisk-tekniska produkter och till biodiesel.
• De största producenterna av sojabönor i världen är USA, Brasilien och Argentina.
Källor: WWF Soy Scorecard 2016, Soyatech, Arc 2020