EU-kommissionen presenterade på onsdagen sin policyplan för hur unionen ska slå in på en väg för att ytterligare minska unionens utsläpp. De pekar på olika vägar som unionen kan ta för att minska utsläppen i olika omfattning – i ett spann mellan en minskning på 80 procent och en minskning som ger netto-nollutsläpp till år 2050.

På samma sätt som Sveriges mål att ha netto-nollutsläpp till år 2045 ger dessa mål ett utrymme för att kompensera fortsatta utsläpp, framför allt inom jordbruket, eftersom annan användning av skog och mark ger ett visst upptag av koldioxid.

I Sverige får dessa ”kompletterande åtgärder” totalt stå för motsvarande 15 procent av de utsläpp som landet hade år 1990. Liknande nivåer föreslås nu från EU-kommissionen. Kommissionen trycker liksom IPCC också på att unionen i det mest ambitiösa scenariot måste satsa på så kallad bio-CCS (carbon capture and storage), där utsläppen från förbränningen av biobränslen lagras under jord.

Redan vid presentationen kritiserades kommissionen för att inte lägga fram förslag på uppdaterade klimatlagar innan 2030. Men kommissionären Miguel Arias Canete svarade kritikerna med att det faktiskt är möjligt att så sker.

– Alla de regelverk som vi antagit ska ses över för att kunna höja ambitionsnivåerna redan innan 2030. Så vad de än säger, så tycker jag att vi är den mest ambitiösa parten i Parisöverenskommelsen.