Bara 18 procent av befolkningen i Latinamerika och Karibien bor på landsbygden, men det är i dessa områden fattigdomen är som mest utbredd.
Förra veckan anordnade Argentinas regering i samarbete med FN ett fyra dagar långt möte om jordbruk och mat i den argentinska huvudstaden, som lockade över tusen regeringsföreträdare, experter och representanter för lokala organisationer. Vid mötet vittnade många deltagare om hur extrema torkor som följts upp av översvämningar förstört hela skördar och skapat förödelse runt om i regionen.

– Under året drabbades vi av en lång torka som förstörde runt 80 procent av spannmålen för småbönderna, och två månader senare upplevde vi enorma översvämningar som drabbade 23 000 hektar i landets södra delar, säger Honduras biträdande jordbruksminister José Alberto Benítez till IPS.

Han menar att Honduras är det land i världen som drabbats allra hårdast av klimatförändringarna.
– Och när vi ser hur tusentals unga honduraner inlett migrantkaravaner mot Mexiko eller USA så beror det till stora delar på att det blivit allt svårare för dem att stanna kvar på landsbygden, säger José Alberto Benítez.

Ett bakslag i utvecklingen

Enligt siffror som presenterades vid mötet finns det i dag 59 miljoner fattiga människor på landsbygden i Latinamerika och Karibien. Det innebär att 48,6 procent av befolkningen på landsbygden är fattiga, varav 22,5 procent lever i extrem fattigdom.

Siffrorna innebär ett bakslag i utvecklingen, då andelen fattiga mellan 1990 och fram till 2014 sjönk, från 65 till 46 procent. Under de senaste två åren har i stället andelen fattiga ökat igen.

Julio Berdegué, som är regional representant för FN:s livsmedelsorganisation FAO, säger till IPS att regionens matproduktion har drabbats hårt av klimatrelaterade problem.
– Argentina drabbades under året av den värsta torkan på 50 år, detta efter att skördar gått förlorade på grund av översvämningar året innan. Och i Karibien gick alla skördar på Dominica förlorade förra året på grund av förödande orkaner.

Julio Berdegué understryker att det kommer att kosta regionen enorma belopp att anpassa sig för klimatförändringarna.
– Latinamerika och Karibien kommer inte att kunna finansiera detta på egen hand. Vi kommer att behöva internationellt stöd, men det kommer inte att räcka med officiellt bistånd. Vi kommer även att behöva stora privata investeringar, i förnybar energi, i nya former av infrastruktur och i klimatanpassade jordbrukssystem.

Många flyttar till städerna

De siffror som presenterades vid mötet visar samtidigt att arbetare på landsbygden tjänar mindre än hälften av vad arbetarna i de latinamerikanska städerna gör. Det leder i sin tur till att många väljer att flytta in till städerna. I Honduras kommer exempelvis 76 procent av dem som väljer att flytta från sin ursprungsort från landsbygden.

Lina Pohl, som är minister med ansvar för miljö och naturresurser i El Salvador, varnar för att om inte jordbruket blir mer produktivt så kommer det att leda till en framtid med stigande matpriser, ökad hunger och fler sociala oroligheter. Hon påpekade samtidigt att de stigande temperaturerna riskerar att leda till kraftigt minskade skördar av majs i El Salvador under de kommande 15 åren.

Under de senaste tre åren har antalet hungrande i regionen ökat, och uppgår i dag till 39 miljoner människor, samtidigt som många fler lider av undernäring. Detta trots att Latinamerika och Karibien producerar mer än tillräckligt med mat för att kunna föda regionens 646 miljoner invånare.

Deissy Martínez Barón, vid det colombianska forskningsinstitutet Centro Internacional de Agricultura Tropical, CIAT,  säger att jordbruket tappat i betydelse ekonomiskt i regionen, vilket kan bero på klimatförändringarna. Samtidigt menar hon att de resurser som nu går till att bemöta klimatförändringarna skulle kunna få en positiv inverkan, om de används rätt.

Enligt Deissy Martínez Barón står Latinamerika och Karibien i dagsläget bakom 16 procent av den globala exporten av mat, en siffra som hon menar skulle kunna öka betydligt.
– Men för att lyckas med det kommer det att krävas att ett hållbart jordbruk som är anpassat till klimatförändringarna byggs upp. Om inget görs kommer många miljontals människor att riskera brist på mat på grund av förlorade skördar, säger Deissy Martínez Barón.