Med hål i marken och en idiots envishet har han lyckats stoppa öknen. Jordbrukaren Yacouba Sawadogos skog i Burkina Faso har blivit ett föredöme för andra då den skapar både mat och biologisk mångfald på tidigare oanvändbar mark.
En morgon vaknade Yacouba Sawadogo och började gräva hål i marken. Grannarna i byn, där det rådde svår brist på mat på grund av torka, undrade vad han höll på med. Men Sawadogo hade fått en idé. I hålen lade han kompostmaterial och sådde frön. När regnet sedan kom och föll på den torra jorden, kunde det rinna ner i hålen och bevattna Sawadogos sådd i stället för att rinna bort.
– Folk tyckte att jag var en galning. Men jag såg att torkan försatte både djur och människor på flykt och jag ville göra något, säger Yacouba Sawadogo när TT träffar honom i Stockholm.
I vissa hål planterade jordbrukaren träd, för att skapa en miljö där frön lättare kunde gro och marken hållas i skugga av dess kronor. Hans växande skog sattes i brand av illvilliga, men Sawadogo vägrade ge upp. Nu, snart 40 år senare, får han ett rejält bevis på att det var värt att kämpa vidare, när han tar emot Right Livelihood-priset och en miljon kronor.
Torrt och fattigt
Västafrikanska Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder och mycket torrt. I norr, där Yacouba Sawadogo bor, råder långa perioder av torka som bidrar till att Sahara successivt breder ut sig och förstör den odlingsbara marken. En katastrof för befolkningen, där omkring 85 procent är beroende av jordbruk för sin försörjning.
Den form av skogsjordbruk, zaï på det lokala språket, som Yacouba Sawadogo har utvecklat genom att gräva gropar och prova sig fram utifrån traditionella odlingsmetoder har varit avgörande för att rädda familjer ur matbrist och fattigdom. Hittills har hans skog vuxit till 40 hektar på tidigare helt obrukbar mark. Skogen innehåller fler än 60 arter av träd och buskar och många olika djur som lockas dit genom att där finns mat och vattenskålar utställda.
– Speciellt fåglarna är viktiga, de för in frön från andra platser, säger Sawadogo.
Stoppade öknen
När vetskapen om Yacouba Sawadogos innovativa metod spreds blev han känd som ”mannen som stoppade öknen”. En dokumentärfilm och en bok har porträtterat hans gärning och han har fått hedersutnämnande av FN:s arbetsgrupp för att motverka ökenutbredning.
Men hans viktigaste åtagande, säger han, är att lära ut sin metod till andra jordbrukare hemma i Burkina Faso och i grannländerna. Intresset är stort. Även bland de unga bönderna är det många som vill lära sig zaï.
– Till slut förstod alla att metoden fungerade och de började komma till mig för att lära sig. Jag säger till dem att åka tillbaka till sina byar och lära ut zaï där, berättar Sawadogo.
För där behövs det verkligen, när vädret blir allt mer torrt, hett och opålitligt i klimatförändringarnas spår.
Sedan Sawadogo började lära ut sin metod beräknas tusentals hektar ofruktsam mark gjorts produktiv i Burkina Faso och Niger.
Ska bygga damm
Pengarna från Right Livelihood-priset kommer väl till pass. Yacouba Sawadogo äger nämligen inte själv den mark där han har experimenterat fram skog under 40 år. Nu kommer han att kunna köpa den, berättar han.
– Jag vill också bygga en damm för att spara regnvatten åt djuren. Sedan förra året har jag försökt att gräva dammen för hand, men det har blivit för jobbigt och vi når inte ner till grundvattnet. Vi behöver ta in en maskin.
Fakta: Right Livelihood-priset
Right Livelihood-priset ges till människor och organisationer som juryn anser är modiga, har visioner och föregår med gott exempel för att lösa orsakerna till världens problem.
Den svenska stiftelse som delar ut priset ser sig som ”megafon och skydd” för pristagarna.
Fyra priser delas ut varje år, utan några särskilda kategorier.
Sedan början 1980 har 174 personer från 70 länder fått utmärkelser. Bland dem finns den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden, den azeriska journalisten Khadija Ismayilova och den svenska författaren Astrid Lindgren.
Förutom Yacouba Sawadogo prisas i år agronomen Tony Rinaudo från Australien, också han för sina insatser för att hindra ökenutbredning i Afrika, samt de saudiska människorättsaktivisterna Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al-Khair.
Årets hederspris går till Thelma Aldana och Iván Velásquez för deras kamp mot korruption i Guatemala.