En buss med omkring tio personer som skulle tvångsutvisas till Afghanistan fördes ut från förvaret i Märsta. En mindre grupp demonstranter avvisades från platsen.
Klockan 21.40 på måndagskvällen lyfte planet mot Afghanistans huvudstad Kabul. Utvisningen genomfördes under natten mot tisdag med ett specialchartrat flygplan, enligt nätverket Ung i Sverige som protesterat mot utvisningarna.
"Känns fruktansvärt"
Från början talades det om ett 50-tal personer, men när bussen väl lämnade förvaret i Märsta utanför Stockholm satt endast åtta–tio personer på den.
– Det känns fruktansvärt. Jag trodde verkligen att utvisningen skulle ställas in, för det är så pass anmärkningsvärt att utvisa till Afghanistan, framför allt i dagsläget, säger Elin Morén i Ung i Sverige, som var en av de omkring 100 personerna som demonstrerade i Märsta.
Polisens talesperson Anna Westberg bekräftade att bussen lämnade förvaret på väg till Arlanda flygplats.
– Överlag har det gått relativt lugnt till. Däremot var det ett antal personer som blev avvisade från platsen innan bussen åkte, och några som avlägsnades, säger Westberg.
Niclas Ericsson, kommunikationsrådgivare på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén, säger över telefon från Kabul att säkerhetsläget i landet är ”väldigt ansträngt”.
– Konflikten mellan regeringen och de väpnade oppositionsgrupperna har intensifierats sedan 2016. Det finns inga direkta tecken på att situationen håller på att bli bättre, säger han.
"Inte tillräckligt allvarligt"
Migrationsverket motiverar utvisningar till Afghanistan med möjligheten till internflykt, det vill säga att uppehålla sig i huvudstaden Kabul som är säkrare än andra delar av landet.
Iréne Sokolow på presstjänsten betonar att var och en av dem som nu ska utvisas har fått sina fall prövade individuellt av både Migrationsverkets handläggare och av migrationsdomstolarna.
– Våldet och det humanitära läget i Kabul är fortsatt allvarligt, men inte så omfattande och så allvarligt att det motiverar att vi inför ett generellt stopp att verkställa personer dit, säger Sokolow.
Fakta: Kriget i Afghanistan
Den extremislamistiska talibanrörelsen försöker med våld ta tillbaka makten från den folkvalda regeringen.
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Trots att det fortfarande är våldsamt och osäkert i Afghanistan avslutades Isafs stridande uppdrag officiellt den 31 december 2014. Ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Det nuvarande uppdraget kretsar kring utbildning, rådgivning och stöd.
Nu finns cirka 14 000 amerikanska soldater i Afghanistan.
I mitten av november 2018 meddelade president Ashraf Ghani att drygt 28 500 ur de afghanska säkerhetsstyrkorna har dödats sedan början av 2015. Några dagar tidigare gick talibanrörelsen för första gången in i områden i landets som tidigare setts som säkra.
Källa: AFP
