Tanzania har den senaste tiden kritiserats för det politiska styrets inställning till såväl kvinnors som homosexuellas rättigheter. Paul Makonda, guvernör i den inflytelserika regionen Dar es Salaam, har uppmanat allmänheten att rapportera personer som misstänks vara homosexuella.

– Yttrandefriheten är extremt hotad. Människor tvingas gå under jorden och jagas i sociala medier, det blir en mobbmentalitet och ett angivarsamhälle, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna.

Den som upptäcks riskerar upp till 30 års fängelse eftersom homosexualitet är olagligt i Tanzania.

Nytt styre

Makondas inställning har avfärdats av landets styre som personliga åsikter. Men det är inte särskilt troligt att guvernören – en nära bundsförvant till president John Magufuli – har gjort sina uttalanden helt på eget bevåg, enligt Lindfors.

–Tidigare har folk fått leva sina liv relativt ostört, även om lagen existerat då också. Det var när det nya styret kom till makten som det tog en helt ny fart och inriktning, säger hon.

Sedan Magufuli tillträdde 2015 har både FN och Amnesty International kritiserat landet för allt större övertramp när det gäller mänskliga rättigheter. Oppositionspartier har förbjudits att hålla möten, medier försatts med munkavle och politiska rivaler trakasserats.

Om organisationer som jobbbar för bland annat homosexuellas rättigheter sade Magufuli förra året:

– De som försöker lära oss sådant gillar oss inte. De för med sig droger och homosexuellt agerande som inte ens kossor skulle acceptera.

Biståndsproblematik

Flera länder har reagerat på Tanzanias agerande genom att stoppa sitt bistånd. Världsbanken frös nyligen ett planerat lån på 300 miljoner dollar efter det att Magufuli gett sitt stöd till ett förbud från 1961 mot att gravida kvinnor ska få gå i skolan.

Nordiska Afrikainstitutets chef Iina Soiri bodde i Tanzania 2006–2010. Hon tror att en del av förklaringen till den senaste tidens utveckling stavas just bistånd.

– Tanzania är ett mångfacetterat land, men historiskt har befolkningen fått många löften om att biståndet ska bidra till bättre levnadsvillkor. Det har funnits en frustration över att givarna dikterar väldigt mycket av villkoren, säger hon.

Magufuli gick till val på att rensa upp i den korruption som har satt käppar i hjulet för att befolkningen ska få del av det bistånd som kommer in, men också på att ta landets utveckling vidare.

– Folk ville se en stark ledare som kunde göra dem mindre beroende av bidrag. Den frågan blev överordnad mycket annat, säger Soiri.

Del av större trend

Hon betonar att omvärlden och organisationer måste vara tydliga med att det förtryck som nu förekommer inte ska tolereras, varken i Tanzania eller på andra ställen.

– Tanzania är tyvärr inte det enda landet i världen där vi ser det här, det finns en trend av hatbrott och kränkningar av minoriteter runt om i världen.