Ulf Kristersson förlorade statsministeromröstningen i onsdags. Även om man kan tycka att det är förvånande att han presenterades som förslag är nog ingen direkt överraskad över att han föll. I förspelet till omröstningen har Ebba Busch Thor förklarat att hon tror att det kommer gå utmärkt att regera utan att samarbeta med SD och Ulf Kristersson har varit tyst som muren. Han har varken velat uttala sig om vilken politik han ska driva (förutom att den ska vara ”alliansens”), om hur han ska kunna säkerställa att SD röstar för varje budget, eller om vad som händer nu, när han röstats bort i kammaren. Även om Ulf Kristersson har varit tyst har hans tilltänkta passiva budgetunderlag inte varit det.

Richard Jomshof, SD, har lämnat in en motion till kammaren om att vi bör följa Danmarks exempel och införa den så kallade ”smyckeslagen” även i Sverige.

Smyckeslagen är en lag som ger danska polisen rätten att konfiskera pengar och värdesaker från asylsökande om de har tillgångar på över 10 000 kronor. Officiellt under mottot att flyktingarna så långt som möjligt ska försörja sig själva. Svansen var snabba på att nappa med utrop som – ”ja men det är ju inte värre än när svenskar får socialbidrag”.

Socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter nu för tiden, är hemska till sin konstruktion. Inte bara är det integritetskränkande att behöva visa upp sin privatekonomi in i minsta detalj och acceptera att de disponerar över din tid, och till viss del dessutom begränsar dina fritidsaktiviteter (det är inte självklart att du får studera ens om du gör det på din fritid). Dessutom innebär den hundraprocentiga marginaleffekten att det är svårt att ta sig ur deras grepp. När man ansöker om socialbidrag kan man bli tvungen att sälja vissa saker, om man blir långvarigt beroende av socialbidrag kan man bli tvungen att se över om man verkligen behöver bilen etcetera. Det är några av skälen till att en garanterad basinkomst så desperat behöver införas.

Men det här förslaget är ett ohyggligt förslag. Vi pratar om att ge polisen rätten att med våld ta pengar och värdesaker ifrån dig i samband med att du lämnar in en asylansökan. Dessutom pengar du med all sannolikhet desperat behöver.

Smyckeslagen löser inget problem. Nästan inga av de asylsökande som kommer är rika. Vi sparar inga pengar på förslaget och vi har ändå inte ekonomiska trångmål på grund av att vi inte skinnar flyktingarna. Vi är ett av världens rikaste länder i världens rikaste tid.

Smyckeslagen har inte gjort så mycket väsen av sig sedan den för två år sedan infördes i Danmark. Anledningen är enkel, de asylsökande var inte så rika. När Danmarks Radio tidigare i år gjorde ett nedslag i hur det hade gått efter två år med lagen var 174 000 danska kronor insamlade, eller om vi slår ut det över de 15 000 asylsökande som ankommit till Danmark under åren 2016 och 2017, cirka 12 kr per asylsökande.

Summorna är små, så små att bara processen att ta fram lagen sannolikt var dyrare än de summor den drog in under de första två åren. De pengar som hade kunnat användas till att några enskilda personer skulle få det lite lättare att etablera sig, integreras, har nu gått till … ingenting.

Att det här inte reellt har någon chans att påverka asylprocessens kostnader positivt, det vet så klart även Sverigedemokraterna. Det är inte därför de föreslår att vi ska införa lagen. Effekten av den här typen av lagförslag är att vi återigen bekräftar myten om att flyktingarna – egentligen – är rika, att de – egentligen – är här bara för att sko sig på oss. Det är mest sannolikt också det Sverigedemokraterna vill. Det ska bli lite obehagligare att komma hit, vi ska bli lite obehagligare människor.