Förra veckan hölls ett möte i Paris där ett stort antal experter och aktivister hade samlats för att diskutera situationen för människorättsförsvarare. En av deltagarna var FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, som underströk hur viktiga aktivister är i denna kamp.
– Varje steg mot ökad jämlikhet, värdighet och ökade rättigheter har uppnåtts på grund av kamp och påverkansarbete från människorättsförsvarare, sade hon.

Mötet hölls samtidigt som 20 år har gått sedan FN:s deklaration om människorättsförsvarare antogs, vilken slår fast att alla människor har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Men trots konventionen fortsätter morden på människorättsaktivister i många länder, utan att de skyldiga ställs till svars.
FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, Michel Forst, uttryckte nyligen sin oro över utvecklingen.
– Deklarationen innebär en milstolpe för de mänskliga rättigheterna, men trots det är jag mer bekymrad än någonsin. Vi står inför en djupt oroande situation för människorättsförsvarare, där läget förvärras över hela världen – trots att staternas har åtagit sig att försvara dem, sade Michel Forst.

Krisartad nivå

Vid mötet i Paris underströk Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo att situationen är alarmerande.
– De faror som möter aktivister över hela världen har nått en krisartad nivå. Dagligen blir vanliga människor hotade, torterade, fängslade och mördade på grund av sin kamp eller för att de är de personer de är. Vi måste agera nu för att bekämpa den globala våg av repression som drabbar människorättsförsvarare, sade han.

Michel Forst uppger i en rapport att minst 3 500 människorättsaktivister har mördats i världen efter att FN-deklarationen om deras rättigheter antogs. Bara under förra året mördades över 300 människorättsförsvarare i 27 olika länder i världen, enligt den internationella människorättsorganisationen Front Line Defenders. Det innebär en fördubbling av antalet mord i jämförelse med hur många som rapporterades 2015.

Nästan 85 procent av morden begicks i de latinamerikanska länderna Colombia, Brasilien, Guatemala, Honduras och Mexiko. Allra farligast är situationen i Colombia, där 120 aktivister uppges ha blivit mördade under förra året.

Enligt Front Line Defenders var en majoritet av de aktivister som mördades under förra året engagerade i frågor om mark, miljö och urfolks rättigheter gentemot stora projekt som drivs av mäktiga företagsintressen.
– Varje attack mot en människorättsaktivist innebär en attack mot de mänskliga rättigheterna – allas våra rättigheter, slog Michelle Bachelet fast.

Brott utreds inte

Samtidigt är straffriheten stor i många länder. Det gäller även Colombia, där människorättsorganisationer menar att myndigheterna inte utreder och väcker åtal mot dem som begår brott mot aktivister. Av det skälet vill organisationerna att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, ska inleda en utredning.

Men även i fall där åtal väcks händer det att ingen rättvisa skipas. En säkerhetschef för en gruva, som ägdes av ett kanadensiskt bolag, blev friad för morden på två aktivister som begicks 2009 – trots att det fanns både fysiska bevis och vittnesmål. Åtalet, som väcktes 2013, gällde även våldtäkter på elva kvinnor som ska ha begåtts av gruvans säkerhetspersonal under vapenhot i samband med en vräkning som genomfördes 2007.

– Den systematiska och utspridda straffriheten skickar väldigt dåliga signaler till offrens familjer och till alla som står upp för de mänskliga rättigheterna. I grunden är det våra rättigheter, våra demokratier som är utsatta för svåra hot, sade Michel Forst nyligen i ett tal inför FN:s generalförsamling.

Både han och Michelle Bachelet betonar behovet av att världens länder agerar för att stärka skyddet för dem som kämpar för rättighetsfrågor.
– Människorättsförsvarare lär oss att om vi alla tar strid för våra och andras rättigheter, i våra kvarter, i våra länder och över hela världen – så kan världen förändras, sade Michelle Bachelet.