Det är en gråmulen morgon i Göteborg. Ingen ovanlig syn för de som känner staden väl. När jag anländer till Korsvägen spretar den som vanligt full av trafik och annan rörelse i sina fem riktningar. Framför Svenska mässan sträcker sig en lång kö från huvudentrén och nästan fram till trottoarkanten 30 meter bort. Det kan väl inte vara så att denna folkmassa är här, precis som jag, för att se den kenyanske estradpoeten Ken ”Mufasa” Kibet?

Jag hinner hälsa på Mufasa lite snabbt, strax innan han stiger på scenen för att uppträda med sin poesi. I bakgrunden ljuder sorlet från alla mässbesökare. Det är allt annat än idealiskt för poesi. När Kibet går upp på scen fäster han en rödsvart-rutig duk runt midjan, folk tittar och ljudnivån går ned något. Duken når ner till fötterna och ser ut som en lång kjol. Mönstret ger en känsla av punk, men de stora vitfärgade smyckena runt hans hals krockar med den känslan, och det hela känns kanske mer queer än något annat.

– Jag har haft på mig olika utstyrslar varje dag. Hade detta varit en hörsal med en spotlight och allt annat så hade det varit annorlunda, men nu försöker jag också bygga på uppträdandet. Något för att få igång publiken eller fånga deras intresse, berättar Mufasa och skrattar när jag ger mitt intryck.

Politisk poet

Bortom det härliga skrattet så är Ken Kibet en politisk poet – han kallar sig själv för ”artivist”, en aktivistisk konstnär. Han förklarar att ordet ”aktivist” i Kenya är starkt förknippat med att vara emot något snarare än för något, då kenyanska politiker ofta porträttterar aktivister som personer som används av Europa för att kolonisera Kenya. Han vill se sig själv som för bra styre i landet eller för andra positiva saker.

Dikten han framför denna gång är starkt politisk. Den handlar om en ung kvinnlig student som hittades mördad i Nairobi förra året. Ett av fyra fall de senaste åren där politiker eller andra inflytelserika personer varit inblandade på olika sätt. Här var en av de misstänkta en lokal guvernör, och fallet upprörde många genom hur myndigheterna då talade om den unga kvinnan.

The police commissioner is not supposed to describe your daughter as reckless Reckless is not supposed to describe a body disfigured intentionally Your daughter is not supposed to be blamed for dying the way she died Like it’s her fault for being in a party Like it’s her fault she took time to pick a beautiful dress that night Like it’s her fault for being different at the wrong place As if it wasn’t you, her parents Who taught her to stand out

Ken Kibet föddes 1988 i staden Eldoret i Kenya, strax nordöst om Viktoriasjön, tre timmars bilresa från gränsen till Uganda. Där växte han upp som ett av fyra barn till en ensamstående mor. Fadern var alkoholiserad och försvann tidigt ur bilden. Att hans mor blev ensamstående och uppfostrade syskonen på egen hand var något som märkte den blivande poeten väldigt starkt. I dag säger han att hans mor är den som haft störst inflytande på honom som poet. Och Kibet är märkbart rörd när han pratar om henne.

– Sedan jag var barn har jag velat visa så mycket uppskattning gentemot min mor för att hon gjort allt detta på egen hand. Så det blev så att jag ville lyfta kvinnor i allt jag skrev, utan att ens ha planerat det. Det var för att jag såg henne kämpa för mig, för oss. Och det var så jag började skriva. Min första dikt var om henne och den hette ”Jag är en kvinnas son”.

Uppväxtåren

Det mesta av Mufasas poesi hämtar sin inspiration i hans familjehistoria, berättar han. Uppväxtåren var på många sätt tuffa. Det var ont om pengar och modern kämpade med att betala för hans skolgång.

– Varje gång någon på skolan kom in med en lista på de som skulle skickas hem på grund av obetalda avgifter och de ropade upp namnen för klassen, då var jag med.

Ken Kibet blev hemskickad mest av alla elever på grund av detta, och fick ta studenten efter alla sina jämnåriga skolkamrater. Under samma period drogs han också med en hudsjukdom orsakad av att han druckit vatten smittat med amöbor.

– Min barndom var inte den bästa. Det är nog en stor anledning till att jag blev poet. När jag inte visste hur jag skulle tala med folk så uttryckte jag mig genom det skrivna ordet.

Dricker inte

Stressen tog hårt på alla i familjen och hans mor och de två äldre bröderna fick så småningom även de problem med alkoholen. Själv dricker inte Ken Kibet alls. Han berättar att hans största stolthet i dag är att ha tagit sig igenom svårigheterna, och att han sedan också vågat satsa på en karriär inom poesi, där han får tala om ämnen som berör honom.

– Jag visste aldrig att jag kunde nå hela vägen hit. När jag tog beslutet att satsa på poesin så var jag jätterädd för hur jag skulle försörja mig.

Slam King

I Afrika är Mufasa i dag en framstående estradpoet som varit Slam king och numer sitter i juryn för Slam Africa Festival. Han har bland annat uppträtt på event arrangerade av högsta domstolen i Kenya, UN Women, Irland och Danmarks ambassader och Ubumuntu Arts Festival i Rwanda. När han nu kommer till Sverige för första gången, på Bokmässan, då är scenen kanske passande nog Globala torget, Bokmässans plats med fokus på FN:s Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen.

Till vardags uppträder Ken Kibet med poesikollektivet Cre8ive Spillz som använder sig av estradpoesi för att få igång en diskussion i lokalsamhällen kring det lokala styret och för progressiv utveckling. De uppträder, håller i workshops och talar vid forum eller olika event där de når ut. Kollektivet samarbetar där med Forum Syd, vilka också är de som bjudit Mufasa till Bokmässan.

Samhällsengagemanget gör att Mufasa strävar efter att höras av så många som möjligt. Han har tidigare gjort en skiva med poesi, och jobbar nu på en andra.

– Jag har jobbat på den ett tag. Poesi är inte mainstream, och om vi vill påverka folk så måste vi bli mainstream. Så jag vill ha ett bra visuellt album, som förhoppningsvis blir klart till årslutet, och sen få ut det på Youtube och TV, överallt.

Kung Mufasa

Ken Kibet är en öppen och väldigt ödmjuk man, det är lätt att prata med honom. När vi är klara sitter vi lite avsides från Globala torget, knappt i skydd från sorlet av människor. Det är bara en sak kvar som jag verkligen vill fråga. Varför namnet Mufasa? Jag tänker på Lejonkungen.

– Mufasa är ett namn som gavs till mig. Jag var bra på poesi och folk började kalla mig för kung. Sen var det en vän som bor i Qatar som kom fram till mig och sa, ”Jag vet det perfekta namnet för dig: Kung Mufasa!” Men jag plockade bort Kung-delen. Det var lite för mycket, berättar Mufasa och skrattar högt.